Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svaleryd: Det blev så att man tog de som fanns

Dåvarande länsrådet Uno Svaleryd förklarar det som skett med att det varit få aktörer som sökt jämställdhetspengarna.
– Det var inte direkt någon konkurrens om idéer. Det blev så att man tog de som fanns, säger han.

Annons

Uno Svaleryd arbetade tidigare som länsråd och det under en större del av tiden då Margaretha Lindbäck fick medel från Länsstyrelsen i Jämtlands län. Han säger att ledning och tjänstemän varit medvetna om att det fanns personer i länet som blivit proffs på att söka projektmedel. Margaretha Lindbäck var en av dem.

– De visste hur man skulle skriva ansökningar, de kunde strategierna och var väl pålästa. Vi visste mycket väl vilka de personerna var. Men vi kunde ha haft större kontroll på om projekten överlappade varandra eller var för lika varandra, säger Uno Svaleryd.

Han säger att han är medveten om att det funnits intern kritik från exempelvis Lillmor Landsten, länsstyrelsens jämställdhetsexpert, mot många av Lindbäcks projekt.

– Lillemor Landsten gjorde lämplighetsbedömningar och kom fram till att projekten inte var så effektiva och kanske inte skulle ge bra resultat. Men vi kan inte avstå formellt för enbart det. Det måste strida mot någon lag, säger Uno Svaleryd.

Han menar att om det hade funnits fler som ansökt om medel för jämställdhetsarbetet så hade situationen varit lite annorlunda. Nu fanns det en pott pengar att fördela och den skulle fördelas.

– Med fler idéer hade det kunnat bli konkurrens om projektmedlen och då kunde vi ha tagit större hänsyn till frågetecken. Vi hade kunnat ge någon annan pengarna.

Han berättar samtidigt att det har funnits påtryckningar från olika håll, även politiskt, för att godkänna en del projekt. Trycket har han upplevt från regeringen men även lokalt.

– Ofta är det ett politiskt tryck som initierar programskrivningen för medlen. Initiativet kanske är tveksamt och då blir verksamheten också tveksam. Sociala projekt går ofta inte särskilt bra, säger han.

Lokalt pekar han på att personer varit duktiga på att lobba för sin sak i exempelvis strukturfondspartnerskapet, som består av politiker.

– Det behövdes mycket för att länsstyrelsen skulle säga nej till medfinansiering när andra myndigheter redan sagt ja, säger Uno Svaleryd.

Han berättar att han också hamnat i den sitsen och att det finns många projekt han velat vara efterklok på.

– Jag har godkänt projektbidrag på 50 miljoner kronor till projekt jag själv varit tveksam till, säger han.