Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svår position för resurscentrum för kvinnor

Annons

Den gångna veckans artiklar om resurscentrum för kvinnor (RC) har målat upp en bild av kvinnor som snyltar på offentliga bidrag. Margaretha Lindbäck har tillskrivits en stark maktposition; att hon kan läxa upp tjänstemän och därigenom få stöd för projekt hon söker.

Samtidigt visade intervjun med den ansvarige för regional tillväxt att länsstyrelsen inte lever upp till kravet på jämställdhetsintegrering i tillväxtpolitiken och satsningar på jämställdhetsprojekt beskrivs som politiskt korrekta.

Det senare möter inga kritiska kommentarer, trots att detta arbete är länsstyrelsens ansvar. Varför är det mer intressant att fokusera på en enskild persons eventuella tillkortakommanden i stället för att granska de strukturer som styr politiska prioriteringar?

Projekt som drivits inom ramen för RC i olika delar av landet leds som regel av en enskild företagare. Oftast kvinnor som specialiserat sig på jämställdhet.

De har skaffat sig kunskaper som gör att de kan skriva ansökningar och få projektmedel med viss medfinansiering från länsstyrelse och region.

I utvärderingar av projekten framkommer att ambitionerna är höga men att alla möter hinder, bland annat är det svårt att engagera företagarkvinnor. Även de har olika syn på jämställdhet och kan vara oroliga för att möta motstånd och förlora kunder och kontakter.

Forskning har också visat på svårigheterna för RC att få gehör för sitt arbete i relation till regionernas tillväxtarbete. Följeforskning av RC (2009–2011) visade att: å ena sidan är RCs uppdrag att arbeta för strukturell förändring av det regionala tillväxtarbetet och dess etablerade aktörer, å den andra måste dessa aktörer ge sitt godkännande annars får RC ingen finansiering.

Detta sätter RC i en mycket svår position. Kritisk forskning har pekat på hur jämställdhet ges olika innehåll och att etablerade aktörer har tolkningsföreträde. Forskningsrapporter från projektet "Jämställt näringsliv i Jämtlands län", lett av Lindbäck, slår fast att det behövs en skarpare diskussion om jämställdhetsfrågor.

Nyckelaktörer i Jämtland uppfattar inte problemen på samma sätt. Detta beror på att jämställdhetskompetensen är mycket ojämn bland de som arbetar med företagsstöd och andra utvecklingsfrågor.

Användandet av offentliga medel måste granskas. Men det gäller även den ojämställdhet som präglar det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet där mäns intressen har prioritet.

Vi har alla jobbat med Lindbäck och anser att hennes arbete har varit värdefullt ur jämställdhetsperspektiv då det satt jämställdheten på kartan.

Varje gång jämställdhetsfrågan diskuteras så kan förändring ske. Till och med ÖP:s skriverier kan få positiva effekter. Många företagarkvinnor undrar nu varför detta får så stor plats i tidningen – de vet vilka som tar hem de verkligt stora resurserna, både vad gäller projektmedel och vad gäller stöd och finansiering av företag.

Hur dessa framgångsrika grupperingar ser ut vore värt en grävande insats.

Eva Amundsdotter

universitetslektor i genusvetenskap

Christina Franzén

vd Näringslivets Ledarskapsakademi

Annika Jonsson

doktor i sociologi

Gerd Lindgren

professor i sociologi

Malin Rönnblom

docent i statsvetenskap

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel