Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Taleb hotas av utvisning – Det känns som en dödsstöt

Smugglarna lovade säker överfart till friheten, till ett pris av 12 000 dollar. Taleb Hamad Ismai uppger att han, hotad till livet, tog den enda möjlighet han såg i en katastoffylld situation.

Efter 31 dygn längs smugglarnas ljusskygga färdväg kom han till Stockholm, gömd i en lastbil. Detta var för tre år sedan.

Tiden efter landstigningen i det nya landet har pendlat mellan hopp och förtvivlan för Taleb, som ursprungligen kommer från Irak. Till Sverige kom han som 18-åring.

– Jag förlades på flyktinganläggning efter att ha sökt asyl i Stockholm och på förläggningen i Ånge träffade jag en man som skulle komma att hjälp mig att få praktikplats på en pizzeria.

Det mötet slutade i att Taleb i dag arrenderar Pizzeria Mama Rosa i Hede tillsammans med en kollega.

– Jag kom hit ensam och jag har ensam försökt komma in i det svenska samhället, utan socialbidrag. Jag har jobbat och betalat skatt här sedan hösten 2008 och jag förstår inte varför jag inte kan få ett uppehållstillstånd när jag sliter för att klara mig själv, säger han.

Senast 20 april skall Taleb infinna sig på den irakiska ambassaden för att hämta ut sitt pass och en dag senare är han ålagd att hämta ut sin flygbiljett och återvända till sitt hemland. Hans fall har gått igenom både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen och när ärendet hamnat där finns ingen återvändo.

Taleb tittar ut genom kyrkofönstret, på de översnöade gravarna där skiftande människoöden slutgiltigt fått gå till vila.

– Om min situation inte kan lösas på annat sätt måste jag gå under jorden. Mina fingeravtryck finns i alla länder som samarbetar genom Eurodac-databasen och att tro att ett annat land skulle göra en annan bedömning av mitt fall är förmodligen att hoppas för mycket. Men att leva gömd är något jag fasar för. Alla människor vill vara fria, så även jag. Jag har varit i Sverige i tre år och allteftersom tiden gått har jag blivit mer säker på att jag kommer att få stanna.

Att få en utvisning nu, efter denna långa tid känns som en dödsstöt, avslutar Taleb.