Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tepåsar berättar om vårt klimat

/
  • Elin Lindberg från Mjösö, Melinda Hemmingsson från Gällö, Karl Andersson från Fanbyn och Algot Nilsson från Gällö vägde noggrant de olika tepåsarna. De med röda teblad var något tyngre.
  • Den extremt känsliga vågen från Umeå universitet visade att de här gröna tebladen vägde 1,98 gram
  • Gällöeleverna grävde ned sina tepåsar i ängsmark vid Revsundssjön fem minuters promenad från skolan.
  • Här har Elin Lindberg och Melinda Hemmingsson grävt ned sin grupps fyra tepåsar. Bakom dem gräver Sirah Dekoning från Gällö.
  • De tre tepåsegrupperna grävde vardera ned två påsar med rött te och två med grönt. Den fjärde gruppen grävde ned termometrar i mitten av provytetriangeln.
  • Forskarna i Umeå hade skickat anvisningar om på vilket avstånd mellan varandra som tepåsarna, och termometrarna, skulle grävas ned.
  • Termometrarna är plastinneslutna och ser ut som tjocka knappcellsbatterier.
  • Efter nedgrävningen av tepåsarna samlades eleverna i 7B i klassrummet och lyssnade via Internet till det inslag i Radio Jämtland där 14-åriga Ebba Tander från Tavnäs intervjuades. Bakom henne de nöjda matte- och NO-lärarna Lotta Källbom och Åsa Forsgren.
  • Gällöelevernas insats blir en del av underlaget för en uppdatering av Tea Bag Index, tepåseindex, som används för att beräkna klimatförändringar på grund av utsläpp av koldioxid när växter bryts ned.

I onsdags grävde eleverna i 7B i Gällö skola ned tepåsar i ängsmarken nere vid Revsundssjön.
Det var på uppdrag av Umeå universitet.

Annons

– Det här är kul, att få se vad jorden gör med tepåsarna, sa 14-åriga Elin Lindberg från Mjösjö när hon tillsammans med jämnåriga Melinda Hemmingsson från Gällö grävt ned två påsar med grönt te och två med rött.

Runt en påse med rött te och en med grönt så hade de också tryckt ned två decimeterhöga plastringar skurna av petflaskor.

De två, och deras klasskamrater, fick under ledning av teknik- och NO-lärarna Lotta Källbom och Åsa Forsgren, också skriva ned sina hypoteser - sina antaganden - om vad som händer med de ungefär två grammen te per påse när de legat i jorden i tre månader.

– Det borde bli lite tyngre, sa Melinda men ändrade sig till lättare i slutet av lektionen.

– Jag tror det blir lättare. Jorden gör så att teet blir till jord, sa Elin.

När de i början av höstterminen grävt upp tepåsarna, låtit dem torka, och sedan vägt dem så får de även se hur växthuseffekten i plastringarna påverkat.

– Det här är riktig vetenskap. Resultaten används, sa Lotta Källbom som var den som anmälde klassen till det världsomfattande försöket där bland andra unga från 250 svenska skolor är med.

Forskarna vid Umeå universitet samarbetar med forskare vid universitet i holländska Utrecht och Österrikes myndighet för hälsa och livsmedelssäkerhet.

Tepåseförsöket samordnas av den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet och har stöd av statliga Vetenskapsrådet.

Det är en del av European Researchers' Night som är den sista fredagen i september och som utlysts av EU-kommissionen. I Sverige kallas det Forskarfredag.

Resultatet från Gällö och övriga orter i Sverige bidrar till uppdateringen av Tea Bag Index, tepåseindex, som används för att beräkna klimatförändringar på grund av utsläpp av koldioxid när växter bryts ned.

Målet är att så småningom skapa en världsomspännande karta över nedbrytningen i jorden.