Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

The Deportees är tillbaka efter ett kaosartat år

/

Musik. Deportees är Umeåbandet som debuterade med singeln ”Arrest me til it hurts” 2003. Sex år senare är de åter albumaktuella och besöker Club Corazon. ÖP ringde upp bandets sångare, Peder Stenberg för att kolla läget.

Annons

– Hela 2008 var ett kaosartat år. Vår basist, Jonas Lidström, slutade och det var extremt upprivande. Vi har spelat ihop sen -97.

– Vi har alltid varit ett band med en allt eller inget-inställning till musiken. Det har alltid varit blodigt allvar. Även om vi inte har kunnat försörja oss på musiken så har vi alltid tagit det otroligt seriöst, även när vi bara var ett skitet, halvdåligt demoband. Han kände väl att han hade lagt allt annat på is och kunde inte köra den linjen fullt ut längre.

– Samtidigt som Jonas slutade stod vi utan skivbolag, vilket givetvis var otroligt stressande. Låtarna var klara och vi var utan både basist och skivbolag. Just då kändes det nästan enklast att bara klappa ihop och ge upp.

– Vi spelade in skivan för egna pengar och befann oss plötsligt i ett riktigt guldläge. Sex bolag ville ha oss och skivan, vi blev uppvaktade från alla möjliga håll. Vi valde till slut att gå tillbaka till EMI, vi ville givetvis att de skulle lida lite innan vi bestämde oss eftersom de var dem som hade dumpat oss från början.

– Låtskrivande handlar om var man befinner sig i livet och tillvaron vid just den tidpunkten. Vi försöker inte att vara så värst analytiska, man vill bara upptäcka det man just då är mest intresserad av.

– När vi skrev förra plattan var vi väldigt nergrottade i folkmusik och dramatiska, orkestrala arrangemang, Till den här skivan har vi förvaltat det vi utforskade på Damaged goods och samtidigt lyssnat mer på samtida musik. Mer soul.

– Det lustiga är att jag inte riktigt vet var tiden tog vägen. När vi släppte All prayed up så kändes det som ett bra bokslut och vi ville bara ta det lugnt. Dra ut och spela och vänta in nästa fas i livet. Det visade sig vara en dålig idé, vi tappade någonting och vi skrev plötsligt inte lika bra låtar längre. Startsträckan var längre än vad vi hade trott och efter Damaged goods så sa vi att vi aldrig skulle göra så igen. Men så tog det ett tag ändå och någonstans har tiden uppenbarligen tagit vägen.

– Det kollektiva minnet är ganska kort, Deportees har aldrig försvunnit eller legat i träda. För oss är det alltid en integrerad del, ett filter eller en antenn som vi ständigt använder. Vi har gjort annan musik under tiden, men det har aldrig bromsat Deportees. Men visst, det är en legitim fråga. Vad fan har ni gjort under all den här tiden?

Deportees spelar på Studioscenen i Storsjöteaterns källare i kväll.

Mer läsning

Annons