Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomt i kassan?

De sista fattiga dagarna före lön. Nu för tiden kallas veckorna efter trettonhelgen också för oxveckor. Det är inte svårt att förstå varför. Januari är ekonomiskt en tuff månad för de flesta. Utom för pantbanken förstås, där den ekonomiska baksmällan efter julfrossandet medför ett uppsving.

Annons

Redan när årets julklapp är bortglömd och maten uppäten återstår en stor del av månaden januari. Snålmånaden. Eller sparsamhetsmånaden beroende på hur man ser det. Hos bankerna går månadssparandet ned och man ser också en minskning av antalet restaurangbesök.

Har man varit alltför generös i december kommer räkningen alltid efter. I någon form. Men hos kronofogden syns det inte ännu.

– Den som handlar på kredit till jul och sedan inte klarar av betalningarna hamnar inte hos oss förrän det gått mellan tre och tolv månader, säger Janne Åkerlund, tf chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet.

Under december och nu under januari kommer också dagliga erbjudanden på e-posten om snabba lån, som säkert frestar om man vill köpa något.

– Det är riskabelt och det är mycket bättre att använda pengar som man faktiskt har. Man kan säga att det är ett dyrt sätt att belöna sig själv. Och får man problem att betala tillbaka ett sådant lån, så ska man veta att de går till kronofogden väldigt snabbt. Och då är det lätt att hamna i en skuldfälla som kan vara svår att ta sig ur, säger Janne Åkerlund.

Hans råd är i stället att man faktiskt ska ta sig tid och skaffa sig koll över ekonomin och spara ihop till en buffert.

– Det bästa är att redan nu försöka skaffa en buffert till sommaren. Under hösten gäller det att lägga undan till en buffert som räcker över jul och januari. Det handlar helt enkelt om att göra en plan för sin egen privatekonomi, säger han.

Om man nu inte har lyckats med det är pantbanken en vanlig räddningsplanka.

– Vi märker alltid av att det är fler som kommer och vill pantsätta saker i januari. Likadant efter semestrarna. Det vanligaste är att folk pantsätter guldföremål, men också kameror, datorer och spel. Lånen varierar från 100 kr upp till 200 000 kr. 85 procent av prylarna hämtas tillbaka när folk har fått pengar igen, säger Håkan Reinklou, en av ägarna till Pantbanken i Östersund.

Vad är vinsten för er då?

– Kunderna betalar en ränta på lånet. Vi får inte köpa några saker, utan bara belåna dem. Om de inte hämtar ut dem efter påminnelse säljs de på auktion och om det blir någon vinst går den till kunden, säger han.

Vi lever ju i ett samhälle där vi ständigt matas med erbjudanden och möjligheter att handla. Särskilt under december är trycket hårt. Förr såg man ju att plånboken var tom, men är det så att kort och krediter fått oss att tappa känslan för pengar?

– Jag tror det är en generationsfråga. Många äldre handlar ofta fortfarande med reda pengar. Och för dem är det också lite skamligt att få ett meddelande att köp inte medges när de handlar med kort. De unga som handlar med kort har inte samma känsla för att det är ett problem när det gäller skulder och krediter. Men det går att hålla koll även om man handlar med kort. Själv för jag kassabok i mobilen, det gör att jag alltid känner mig säger på hur mycket jag har att röra mig med, säger Janne Åkerlund.

Är januari en tuff månad ekonomiskt?