Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trallen om en glad pensionär har inte framtiden för sig

75 miljarder kronor netto blir notan för bromsen i pensionssystemet som svenska pensionärer får betala under åren 2010–2018. I snitt betyder det 47 040 kronor per pensionär under perioden.

Annons

Siffrorna presenterades av Svenska Dagbladet i förra veckan och lär blåsa nytt liv i debatten om bromsens vara eller icke vara.


Syftet med bromsen är att garantera att pensionsutbetalningarna på lång sikt inte blir högre än vad som betalas i pensionsavgifter. Rätt självklart kan man tycka, men inte för pensionärsorganisationerna som anser att bromsen gör de framtida pensionerna alltför oförutsägbara. Prognoserna för systemets framtida utveckling är så osäkra att bromsen ska bort, resonerar PRO, SPF med flera.


SvD:s artikel lär ge mer ammunition åt dem. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer inkomstpensionen till 2018 i snitt att öka med 1,4 procent om året. Långt under de förväntade löneökningarna således, och ännu ett tecken på att pensionerna för de följande generationerna kommer att sjunka.
I juni skrev SvD om att tre grupper blir särskilt utsatta i framtiden: Kvinnor, egenföretagare och invandrare. En expert på Pensionsmyndigheten konstaterar att ”kommer man till Sverige vid 40 kommer man aldrig få en hög pension. Tanken är att äldreförsörjningsstöd, garantipension och bostadstillägg ska lyfta den till en rimlig nivå.” Dessutom påpekar experten att systemet inte gör det lönsamt för invandrare att arbeta några år efter ålderspensionen.
Kvinnorna hamnar i kläm på grund av lägre löner och mer deltidsarbete än män. En klen tröst är att gapet mellan mäns och kvinnors pensioner ändå väntas minska framöver.
I den halva miljonen egenföretagare är det bara drygt hälften som betalar in tjänstepension för sig själva – resten anser sig inte ha råd med det. Särskilt för den grupp ”levebrödsföretagare” som inte byggt upp värden i själva företaget blir framtiden osäker.


Sammantaget är det en oroande bild som träder fram. Och det gäller inte bara för de tre utsatta grupperna ovan utan för de allra flesta pensionärer. Att det svenska pensionssystemet ändå ter sig rätt robust jämfört med skräckexempel som Frankrikes är en klen tröst.
Även om det tar emot att säga det har pensionärsorganisationerna inte heller nu några övertygande argument för att ta bort bromsen. Snarare tvärtom: Socialförsäkringsminister Ulf Kristersons argument till SvD att en slopad broms skulle äventyra säkerheten i systemet är väldigt svårt att vederlägga.
”Sammantaget är det en oroande bild som träder fram. Och det gäller inte bara för de tre utsatta grupperna ovan utan för de allra flesta pensionärer”, skriver ledarskribenten apropå bromsen i pensionssystemet.