Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tuffa krav på Kindbergs superprojekt i Åre

Rödkulleprojektet ska bli ett föredöme. Sällan har myndigheter och kommun ställt så höga krav vid en ny exploatering. Projektet ska formas så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt.

Annons

Rödkulleprojektet skulle leda till att Åre fick en femte by med tusentals nya bäddar, nya restauranger, nya vägar och liftar.

Men projektet stötte på patrull. För stort, sa grannarna. Ni förstör Åresjön, sa miljöförespråkarna. Gör om och gör rätt annars gör vi en överprövning, var länsstyrelsens beska svar.

Sedan var det ganska tyst om projektet ända tills Björn Dählie och Stiklestad sålde allt till ishockeystjärnan Markus Näslund och Östersundsprofilen Daniel Kindberg.

De nya ägarna meddelade att de hade lyssnat på kritiken och skulle gå varligt fram. De ville skapa ett hållbart projekt. I stället för att börja bygga vid Ullådalsliften har de fokuserat på att i stället påbörja hela satsningen i Rödkullen.

Det som hänt sedan dess är att flera ordenliga utredningar gjorts. Det handlar om allt från analyser och utredningar kring dagvattenhantering, jordskred och sedimentering, hänsyn till hotade arter och bevarande av naturmiljön.

Sammanfattar man myndigheternas krav så ser de ut så här:

• bygg inte så att det blir ras och erosion

• visa hur Åresjön skyddas från sedimentering som påverkar fiskar och djur som uttern

• lös dagvattenhanteringen på bästa sätt så att inte diken och andra oönskade effekter skapas

• visa hur rödlistade arter och fåglar kan leva vidare utan negativ påverkan

Alla detta har lett till en helt ny syn på projektet. Nu utgår man från var man kan bygga för att det inte ska bli ras eller erosion, man tittar på hur myrarna kan bevaras för att dagvattenhanteringen ska bli den bästa.

Vinnare i hela den här nya processen är helt klart miljön. Det konstaterar Jonas Eriksson som är planarkitekt på Åre kommun.

Han menar att projektet visar att det går att ta stora miljöhänsyn och samtidigt bygga i känslig fjällnatur.

– Exploateringen är fortfarande möjlig men man ska göra dem mer genomtänkta, säger Jonas Eriksson.

Allt detta har resulterat i flera förändringar. Som att myrområden som tidigare pekats ut som byggbara nu ska besparas och att en del områden bantat bort flera hus.

Att det här inte har gjorts tidigare när exploatörerna visat sina storslagna planer beror bland annat på att länsstyrelsen historiskt sett inte varit tillräckligt tydlig och styrande i mark- och vattenanvändningsfrågor och dessutom har lagstiftningens praxis skärpts när det gäller hur exploateringar ska beskriva miljökonsekvenser.

I fallet med Rödkullen presenterades alltför detaljerade löften i ett tidigt skede vilket blev alltför styrande i processen.

Men hädanefter ska alla projekt skötas på det här sättet:

– Projektet kommer att bli vägledande för andra exploateringar och erfarenheterna av hur påverkan på Åresjön kan begränsas kommer vi att ta med det varje gång något nytt planeras.

Så var ligger då projektet just nu? Jo, Åre kommuns plankontor avvaktar ett hållbarhetsprogram som exploatören ska ta fram där man bland annat talar om hur man ska bygga på ett bra och miljövänligt sätt.

Det här programmet sker helt på eget initiativ och har inte krävts av vare sig kommunen eller andra myndigheter.

Är det vanligt att man gör ett hållbarhetsprogram?

– Hållbarhetsprogram är inte ovanliga vid till exempel större utbyggnader av stadsdelar i storstäder men det har nog inte hänt tidigare i Åre.

Läs om fler byggprojekt i Åre:

Årehus storsatsar på nya lägenheter i Åre och Duved

Se kartan över alla byggprojekt som är på gång i Åre

ICA handlaren vill bygga nytt samhälle i Björnänge - här finns plats för bostäder, skola och sporthall