Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tur att Bäckström inte är österrikare

De senaste dagarna har vi ondgjort oss över alla dopningsfall som drabbat de olympiska spelen i Sotji.

Annons

Det började med tyska skidskytten Evi Sachenbacher-Stehle som åkte dit i fredags. Det har man ju anat eftersom hon haft stora framgångar som både skidåkare och skidskytte och dessutom kommer från Mühlegg-land.

Bob-åkaren William Frull var näste fuskare på listan. Vi skakar på huvudet. Hur kan man dopa sig för att åka bob. Men han kommer från Italien och vi vet ju hur de ser på dopning.

Det fortsatte med Marina Lisogor från Ukraina. Där behöver vi ju inte fundera så mycket eftersom landet stinker dopning.

När det visade sig att Vitalijs Pavlovs från Lettland spelat med otillåtna preparat var inte det heller det konstigt. Han kommer ju också från ett fuskland.

I lördags kom så uppgifterna om att längdskidåkaren Johannes Dürr fastnat i nätet och inte heller där är vi förvånade. Många i den svenska presskåren förhörde de svenska åkarna i går efter femmilen om de någon gång misstänkt österrikaren.

När så bomben slår ner i Bolsoj Arena att Nicklas Bäckström är dopad så går vi ihop och gör allt för att tvätta bort dopningsstämpeln. Han hade visserligen ett för högt dopningsklassat preparat i kroppen, men här handlar det om otur.

Han tar en tablett om dagen för allergi och nu råkade värdet ha varit något för högt.

Nu jobbar de svenska journalisterna för första gången med djupgående analyser efter ett dopningstest.

"Som att köra 121 kilometer i timmen på 120-väg" sa läkaren Björn Waldebäck.

I stället riktas ilskan mot IOK som gav beskedet strax före match. Det tog fyra dagar att analysera provet och svaret gav man alltså bara timmar innan OS-finalen.

Jag tycker synd om Nicklas Bäckström som skulle spela en av sina roligaste matcher hittills. I stället slutar det så här. Var det inte en klantig läkare som gav klartecken till tabletten?

Men samtidigt tänker jag på alla andra under OS som vi svenska journalister har raljerat över. Aktiva som fuskat på riktigt. Inte som har haft otur som Bäckström.

Nu kommer jag på att vi faktiskt har glömt att kolla vad de verkligen hade tokdopat sig med.

Jag tittade på fallet Evi Sachenbacher-Stehle. Det visar sig att hon tryckt i sig metylhexanamin. Det låter i alla fall som riktigt tunga saker. Det visar sig vara ett medel som finns i nässpray.

Det var som sagt en tråkig avslutning på ett fantastiskt OS där vi fick se 15 svenska medaljer. De allra flesta på berget Laura där skidåkarna verkligen levererade.

Det finns massor att plocka fram från dessa veckor, men om jag bara får nämna två prestationer så blir det från skidberget. Charlotte Kallas mäktiga avslutning i stafetten och Lars Nelsons startsträcka, med tappad skida, slår allt.

Tråkigast var nog ishockeyfinalen som jag hade sett fram emot så mycket. Det var bara avslaget och tråkigt. Spelarna var nog mer påverkade över det som hände innan matchen än vad man kunde ana. Men jag påstår inte att Sverige hade vunnit om de hade haft en Nicklas Bäckström med för högt pseudoefedrin med på planen. Kanada var bara bäst.

Nu lämnar vi det här miljardbygget där vi fått så många glädjestunder.

Men kom ihåg. Floden Mzymta kommer alltid att gråta.