Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ulla Humble

Mamma lämnade oss på tisdagsmorgonen den 11 februari. Nu lider hon inte längre. Vi känner ett stort tomrum och stor saknad. Hon har ju alltid funnits med oss som en fast punkt i våra liv.

Annons

Mamma föddes 1925 som det tredje barnet i skaran av fyra. I Kall och på den anrika släktgården Nedgård bodde hon med sin far Bernhard, mor Anna och sina syskon. Hon, Ulla i Nedgård, blev Kallbygden trogen hela uppväxten.

På Posten i Järpen hade hon sitt yrkesverksamma liv.

Hon älskade att besöka sol och värme i Tunisien med flera Medelhavsländer. Mamma älskade att sitta i solen och njuta av att doppa fötterna i poolen.

Hon fångades upp av pappa Gunnar på någon dans i Västjämtland, vi vet inte var, och de gifte sig i Kalls kyrka den 6 september 1947. Hon var då 22 år och året efter fick de sitt första barn av tre. Tillsammans byggde de ett antal fritidshus i Kalltrakten där de älskade att vara på sin fritid med sina halvhemliga kantarell- och hjortronställen. Den 50-åriga bröllopsdagen 1997 firade vi tillsammans med en härlig vistelse i Tunisien.

Pappa lämnade oss 2009, han blev 86 och mor nu 89 år. Vi led mycket med mamma efter den stroke hon fick som medförde rullstol och helt beroende av andra personer. Kroppen hamnade i ett fängelse medan den starka viljan att komma tillbaka och kunna gå själv igen fanns utanför. Klar i tanke med otroligt minne och klara direktiv till oss barn vad vi skulle ha på det gemensamma julbordet, hur midsommar skulle firas med mera. Det kändes då kanske lite jobbigt men nu i efterhand högaktar vi henne för detta, hennes omtanke. Men hur kände hon det när vi efter besöken lämnade henne ensam och åkte ifrån till våra egna familjer?

Hon lyckades även med sin framåtanda att få den beundransvärda personalen på Notvallen i Järpen att fixa den fem meter höga julgranen med drygt 200 julgranskulor och många meter av glitter. En udda egenskap hon hade var att samla på jultomtar av diverse storlekar. Ett uttryck vi aldrig glömmer och som hon ärvt av sin mor Anna var att om man bara hade smör och grädde kunde man fixa till en festmåltid av vad som helst. Hon var en matfixare av stora mått och hungriga lämnande vi aldrig föräldrahemmet.

Våra tankar går även till syjuntan hon sedan årtionden tillhört och som ofta besökte mamma på hemmet för att muntra henne. Oftast blev det väl pizza och ett glas vin med prat om gamla forna tider.

Så skönt för mor att från allt få somna och den sista vilan finna till slut.

Vi saknar mamma.

Barnen