Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ulvskogs löften till väljarna är en främlingsfientlig flirt

Annons

Socialdemokraternas viktigaste valfråga är fler jobb i Europa. Som en parodi på den egna profilfrågan kampanjar partiet för att färre ska få komma till Sverige och arbeta. När sossarna utlovar fler jobb i Europa borde de i stället avge löften om färre européer som jobbar i Sverige.

Toppnamnet Ulvskog, som (S) nu superprofilerar i europaparlamentsvalet har en komplicerad relation till sanningen. I kampanjen för färre jobbare - nej, förlåt – fler jobb i Europa som (S) uttrycker det, går Ulvskog i spetsen för påståenden om att utländska arbetare kommer till Sverige med slavlöner och vidriga villkor.

Socialdemokraterna målar upp en mytbild av att svenska kollektivavtal är hotade.

Ulvskog sprider främlingsfientliga myter sprunget ur Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Varken kollektivavtal, löner eller villkor är hotade. Fakta i fallet är att utländsk arbetskraft i Sverige är garanterad svensk minimilön, 24 500 kronor för en byggnadsarbetare. Ett annat faktum är att Sverige haft reallöneökningar sedan början av 1990-talet.

Den fria rörligheten i Europa har inte en negativ inverkan på löneutvecklingen i Sverige. Arbetskraftsinvandringen är livsviktigt för Sveriges fortsatta konkurrenskraft.

Utan fri rörlighet hotas näringslivets kompetensförsörjning och kommunernas möjlighet att tillfredsställa sina behov vid en negativ befolkningstillväxt.

Hur ligger det till med Socialdemokraternas övriga toppkandidater?

Olle Ludvigsson, nummer två på listan är enligt Svenska dagbladets granskning Sveriges lataste EU-parlamentariker. Ludvigsson saknar i dag både aktivitet och inflytande i parlamentet.

Ett kryss på Ludvigsson ger alltså en mycket begränsad politisk utdelning. Å andra sidan kan ett kryss vara ett ställningstagande i sig. Därmed är Ludvigsson ett säkert alternativ för den som vill att Europa, med sina utmaningar, handfallet ska stå still.

På tredje plats hittar vi Jytte Guteland, före detta ordförande för SSU och den enda toppkandidaten som inte redan sitter i parlamentet.

Guteland är en av socialdemokratins välbehövliga förnyare. Hon har förutsättningarna för att göra avtryck i parlamentet. Frågan är dock om inte Socialdemokraterna egentligen behöver henne bäst i riksdagsgruppen.

Slutligen hittar vi en jämte och därmed sossarnas "norrlandskandidat" på fjärdeplatsen.

Östersunds förra kommunpamp Jens Nilsson som kom in i parlamentet efter att Lissabonfördraget trädde i kraft. Nilsson har inte hunnit etablera ett starkt avtryck under sin korta tid i parlamentet. I valrörelsen är han en tydlig röst för "införandet av ett socialt protokoll" . Det är en lovvärd ambition att förbättra arbetstagarnas villkor i Europa, men det sannolika utfallet är i stället att Sverige, vid en fördragsändring, skulle få anpassa sig till europeiska villkor.

Ett nedköp för löntagarna som partiet säger sig värna.