Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Uppiggande slutsatser

Kultur har en stor outnyttjad hälsopotential, oavsett om man är i arbete, sjukskriven eller har lämnat arbetet.

Annons

Intresset och synen på kultur har förändrats genom att forskning visar att hjärnans formbarhet kan påverkas när vi upplever kultur, skriver medicine doktor inom socialmedicin Eva Bojner Horwitz, som också forskar inom kulturhälsa vid institutionen för folkhälso- och vård-vetenskap vid Uppsala universitet.

I sin bok ”Kultur för hälsans skull” (Gothia) har hon samlat den nya forskningen som visar hur hjärnan påverkas när vi utövar och upplever kultur. När hjärnan förändras följer en rad effekter, som till exempel ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och därmed ökad möjlighet till nyinlärning.

Hur kan konst och kultur bli helande? Här menar Eva Bojner Horwitz att med hjälp av kreativa och kulturella aktiviteter kan människor organisera sig så att själva upplevelsen av aktiviteten blir meningsskapande.

Vid kreativa aktiviteter föds insikter och problem kan lösas. Men det är viktigt att aktiviteten inte är påtvingad.

Lusten att utföra aktiviteten måste komma från en själv, från den egna själen. Motivation utgår från njutning och glädje, att helt enkelt bara ha roligt.

I boken ger Eva Bojner Horwitz förslag på 16 olika kultur- och fritidsaktiviteter.

Dans kan leda till att man behåller sina kognitiva eller beteendemässiga funktioner högre upp i ålder. Dansen kan vara bra om man hamnar i en situation där man känner sig osäker eller rådvill. Den kan också göra att man blir mer nyanserad i sitt verbala språk och dansen kan användas i livets alla olika faser från födelsen till döden.

Körsång innebär att göra sin röst hörd och ta kontroll över sig själv och sin situation. De flesta som sjunger i kör upplever en behaglig känsla av lugn och ro.

Studier har visat att ju tidigare man börjar musicera och sjunga, desto större positiva effekter har det på vår hjärna, vilket innebär att man får mer energi till att utföra andra saker.

Teaterspel används för att binda samman människor, skapa utrymmen för kommunikation av känslor och affekter.

Att tillsammans dela en upplevelse, att samlas kring en historia som var och en kan relatera till, skapar nya berättelser och knyter samman människor.

I dag används teater som terapi. Genom studier har det visat sig att teater kan generera både smärtlindrande och hälsofrämjande effekter. Det innebär att teaterspel kan verka terapeutiskt.

Skrivande är en process som allt oftare används som behandlingsform eftersom den kan påskynda läkningsprocesser i kroppen.

Dagboksskrivande, att skriva av sina känslor eller bara skriva utan att tänka på vad man skriver, har vetenskapligt visat på positiva effekter.

Om du fastnar i tankar – prova att skriva.

Om du har svårt att hitta ord, använd kroppsliga rörelser först för att lirka fram ordförrådet.

Eftersom forskningen har visat att kultur kan åstadkomma olika hälsoeffekter, då är det viktigt att få in mer kultur i vardagen. Här är det viktigt att alla hjälper till, både politiker, forskare och journalister.

Kultur på recept är en verksamhet som håller på att utvärderas i Sverige. Det innebär att läkare kan skriva ut recept på exempelvis körsång eller eget skapande.

Forskare börjar mer och mer inse att det är de kulturella värdena som gör att det finns fler välmående 100-åringar på vissa platser på jorden.

Kultur kan alltså fungera på trötta hjärnor och kroppar och därmed ha samhällsekonomisk betydelse.

Genom att lyfta fram kulturen och höja dess status inom hela samhällskroppen kan vi förhoppningsvis få uppleva fler välmående 100-åringar i framtiden, menar Eva Bojner Horwitz.

Seved Johansson