Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Uppsluppet rep av jämtländsk Shakespeare vid Döda Fallet

Skogsrån och förälskade par, pilska trollpackor, gudomlighet­er, skogsarbetare och vanligt löst folk från både Kluk, Krokvåg och Krångede.

Annons

Alla samlas de och kommer att mötas i en rad förväxlingar och förvecklingar i den jämtländska midsommarnatten framför vridscenen vid Döda Fallet.

För alla ingår de i den mycket jämtländska varianten av Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” som om prick en månad har världspremiär här – en av världslitteraturens roligaste och frodigaste pjäser.

Och i går kväll samlades hela ensemblen för första gången för kollationering på plats – alltså genomgång, genomläsning och för att uppleva spelplatsen.

– Jag har aldrig varit här förut och är helt bedövad av naturen. Jag har aldrig sett nåt liknande, utbrast scenografen Nilla Fransson.

Hon har ritat scenkläder och skapat dekor i form av taniga tallar och granar som spretar mot skyn.

Mycket av scenkläderna skapas rent praktiskt av Robinson-Eva, Eva Eriksson som bor granne med spelplatsen och som har vanan inne sedan åren med Vild-Hussen:

– Fantastiskt kul att jobba med den här uppsättningn. Jag har måttat alla medverkande och nu ska vi göra alla dräkter iordning. Detta kan bli ett enormt uppsving för Ragundadalen, spår hon glatt.

En annan scenräv är Berit Källström som spelar amatörteater varje sommar:

– Men i år fokuserar vi helt på detta efersom det är en lång spelperiod. Det känns väldigt bra, väldigt kul.

Och ensemblens två fixstjärnor Sven Wollter och Kim Anderzon var väldigt tydliga med sina lokala kollegor om begrepp som amatör och proffs:

– Jag är minst lika glad amatör som ni. När jag spelade i Vild-Hussen lärde jag mig ofantligt mycket av alla medverkande. Amatör betyder ordagrant en som älskar det han gör och det gör vi ju alla här, sade Wollter.

– Enda skillnaden är att vi som kallas proffs kan leva på att göra det vi älskar, förtydligade Anderzon.

Och när de slutligen gav sig i kast med att läsa igenom hela pjäsen frustade de flesta av skratt, för här vävs in både Choulalongkorn, paviljonger, rodelbanor och rader av lokala markörer.

Skogsarbetaren Lennart har en central roll och Shakespeares komedi är glatt och grundligt förankrad i Ravund.

Sven Wollters Puck är skogsrået som kan få hingstar pilska, väcka trädstockar till liv och förvända synen på de stackars människorna.

Och det låter det påhittige Shakespeare honom göra med besked och glimten i ögat.

Den klassiska texten är fortfarande lika spänstig och denna uppsättning har alla förutsättningar att bli fullständigt lysande.

Regissören Kalle Seldahl ser belåten ut redan efter en kvart, sedan han sammanfattaat in syn på pjäsens teman:

– För mig beskriver Shakespeare här den djuriska delen av oss, han lockar fram naturen i oss och våra primitiva drivkrafter. Här finns något naivt och levande som är oerhört livsbejakande.

Det här kan nämligen bli hur bra som helst.

Annons