Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Utan vägar blir det ingen handel"

Trafikverket planerar för att göra förbifarter, både runt Brunflo och Sveg. Risken är stor att det skulle påverka centrumhandeln negativt, säger professor Anders Hagson.

Annons

Anders Hagson är konstnärlig professor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han har bland annat forskat om hur förbifarter har påverkat svenska orter som Vänersborg, Nyköping och Gävle.

– I samtliga fall blev det så att den tillkommande bebyggelsen – oavsett om det var bostäder, butiker eller andra verksamheter – tillkom vid den nya vägen och längs påfarter kring vägen, säger Anders Hagson.

– Förbifarten blir ju ganska snart en slags huvudgata, i alla fall i de här städerna.

Om en aktör kommer och vill bygga exempelvis ett köpcentrum vid den nya vägen är det ofta lockande för kommunerna att säga ja.

– De säger aldrig nej. Det argumenteras bland annat för billigare mat och arbetstillfällen. Det gäller både för små och större orter, säger Hagson.

Han berättar att extern handel – alltså handel som ligger utanför ett samhälles centrum – lever på att det finns livsmedel där. Det är livsmedlet som drar kunderna.

Men det finns maktmedel för kommunerna att styra hur etableringar ska gå till.

– De har ju planmonopol, men måste ha goda argument för att säga nej. När kommunalråd träffar stora aktörer, då är det ofta klart i praktiken. Tjänstemännen kan inte säga nej.

– Man undviker ofta de svåra frågorna och lyfter fram det som är positivt.

Att säga något om hur en förbifart påverkar just mindre orter – som Brunflo och Sveg – är svårt, enligt Hagson. Det eftersom den svenska forskningen omfattat mellanstora och större orter.

– I Norge gav Statens vegvesen ut en skrift som handlade om kringfarter, och som argumenterade för trafiken ska vara kvar i samhället. "Först kom vägen, sedan kom staden" var ett av budskapen i den. Där diskuterades kringfarter kontra miljöprioterade genomfarter i mindre orter. Handel har ju alltid uppstått vid vägkorsningar. Utan vägar blir det ingen handel. Så är det i stora städer också, säger Hagson.

När det gäller Brunflo skriver Trafikverket att en förbifart skulle leda till tids- och miljövinster och till viss del ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Men att den skulle vara bra för handeln i centrala Brunflo är mycket tveksamt, enligt Hagson.

– Sannolikheten att en förbifart skulle vara positiv för centrumhandeln i till exempel Brunflo är ju liten, eftersom centrum förlorar potentiella kunder. Men sedan kanske de som bor där tycker att det är bra att bli av med trafiken, när det gäller buller, avgaser och olycksrisker.

Han ger fler exempel på när extern handel har påverkat centrum.

– Köpcentret A6 i Jönköping, det tömde ju centrum och då är ändå Jönköping en stor stad. Kupolen blev förödande för innerstaden i Borlänge. Samma sak hände i Uddevalla.

– Men i Brunflos fall beror det på vad som händer vid den nya vägen. Om det blir ett attraktivt läge.

Brunflo ligger nära länets absoluta centralort. Hur påverkar det?

– Trafikanterna som ska till och från Östersund, handlar de i Brunflo i dag? Om inte kanske inte en genomfart skulle vara så farlig.

Han berättar också att åldersstrukturen påverkar.

– Mindre orter har ofta en hög andel äldre befolkning, som generellt är väldigt trogna den lokala handeln. Men vad händer när de äldre försvinner? Flyttar de unga till eller från Brunflo? Var handlar de? Befolkningsstatistiken måste man också väga in.

Vad behöver en liten ort ha för att klara sig trots en förbifart?

– Det tror jag inte går. Här i Göteborg finns det stadsdelar med 25-30 000 invånare som inte har någon matbutik, eftersom alla handlar i stora Ica Maxis. Och det blir ju mer och mer så. För folk som inte har bil blir det krångligt att handla.

– Göteborg klarar sitt centrum på att det för tillfället är populärt att bo där. Och det gör att till exempel en elektronikkedja kan öppna mitt på Avenyn. Men sådana trender kan svänga snabbt, säger Hagson.