Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var hamnar människan när den enda sanningen är den som skrivs i siffror?

Annons

Jakten på att spara pengar slår nu till överallt. Tyvärr verkar ivern att hitta besparingar ibland ske på bekostnad av långsiktighet, konsekvensanalys och i vissa fall sunt förnuft. Vi som har barn på förskolan får vår beskärda del av indragningar likväl som alla i samhället i övrigt.

Låt oss ge två exempel där vår argumentation beträffande konsekvensanalys och sunt förnuft belyses.

För en tid sedan meddelade kommunen att man på grund av ekonomiska skäl var tvungen att senarelägga genomförandet av förbättringen med fler vuxna per barn på förskolan och nu tänker man sig att spara pengar (stora belopp?), på att ta bort köken ute på förskolorna.

Det innebär, förutom sämre mat som transporteras flera gånger och värms upp, ytterligare färre vuxna på förskolorna då kocken på en förskola förutom den matlagande rollen också fungerar som en förebild och resurs, även om det inte är tänkt så. Som vi ser det kommer det att innebära att förskolan i och med dessa två besparingar tappar betydligt i kvalitet.

Färre vuxna ger en stökigare miljö dels för barnen att vistas i men inte minst för personalen att arbeta i. Vi har sett och upplevt det på nära håll och om denna budgetfokusering och spariver fortsätter så kommer det att resultera i en ohållbar situation.

Vem tar då hand om utarbetade förskollärare och barn som har fått en del av sin viktigaste period av inlärning förstörd eftersom kommunen inte hade råd att ta hand om dem?

Kommunen finns till för de människor som lever sina liv där och dess uppgift är att leverera service och skapa bra förutsättningar för sina invånare. För oss känns det som att barnen, lärarna och de vuxna i förskolan produktförpackas och blir ett kolli bara för att passa in i kommunens budgetramar och kostnadsekvation.

Barn och utbildningsnämnden har en vision som säger ”Verksamhetens mål på väg mot visionen om ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund” Med detta synsätt och dessa besparingar stannar nog den citerade visionen just vid att vara en vision och aldrig bli en verklighet. Det är vackra ord men vi föräldrar upplever inte handling på samma sätt.

Vi har full förståelse för att intäkterna inte är obegränsade och att saker och ting kostar pengar men då gäller det att prioritera de resurser som finns. I vår värld går det inte att prioritera så att barnen blir lidande, framförallt inte när det handlar om en viktig tid i deras liv när inlärning och kunskaper för hela livet formas.

Hur prioriterar kommunen totalt sina utgifter? Vad är en kortsiktig besparing värd i ett längre perspektiv? Vad är viktigast; en förskola med glada och lyckliga barn och vuxna eller en budget i balans? Var hamnar människan när den enda sanningen är den som skrivs i siffror och budget? Våra barn är inte några produkter som skall passa in i en budget utan är individer som ska ha en bra start på livet.

Mer läsning

Annons