Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varannan invånare i Back är holländare.

/
  • Familjen Marti njuter av vintern i sitt nya hemland. I täten pappa Peter med Joa-J’aime och Noëh-En.Ki. I bakgrunden mamma Daisy, Sally-Ashley och Bibi-Ann.
  • Mathilde Oosterhoff i samspråk med närmaste grannarna Hasse och Sonja Nilsson.
  • När järnvägen invigdes 1882 kom de första ”luftgästerna” till Åre. Men bara på besök. De nya immigranterna lämnar de tättbefolkade länderna i Mellaneuropa för att slå sig ner här för gott.
  • Mathilde Oosterhoff i samspråk med närmaste grannarna Hasse och Sonja Nilsson.Vissa specialiteter går  inte att köpa i Sverige. Som ”chokoladehagel” till smörgåsen.
  • Immigranterna samlade. Från vänster Mathilde Oosterhoff, Daisy Marti, Mieke Heernchaert, med dottern Sterre och Peter Marti.
  • När molnen lättar reser sig Åreskutan utanför familjen Martis fönster.
  • Daisy serverar lunch på pensionatet.
  • Mathildes föräldrar blev chockade när hon berättade att hon skulle emigrera till Sverige. Mamma har skickat en virkad holländsk flagga till dottern.
  • ”Sluta nu. Sitt!”.Tio månader gamla Svensson är hälften jämthund, hälften schäfer. Han uppfostras konsekvent på svenska.

Om vi bodde lika tätt som holländarna skulle Jämtlands län ha 18 miljoner invånare.
Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att fler och fler mellaneuropéer flyttar hit för att få svängrum.

Annons

I Back, norr om Kall, kommer 12 av 21 invånare från Holland eller Belgien.
– Så fort vi får hit någon från Luxemburg kan vi börja kalla byn Lilla Benelux, säger Peter Marti.

Peter Marti och hans fru Daisy är holländare, men flyttade hit från Belgien för ett år sedan. Nu driver de pensionat Edhsgården i Back.

Det är ingen slump att Kallbygden fått ett litet kluster av immigranter från de här länderna. Åre kommun har anlitat ett norskt företag som hjälper tyskar, holländare och belgare att emigrera. Hittills har 14 personer tagit steget. Flera är på gång, bland annat till Huså på andra sidan sjön. Daisy Martis syster med man och sex barn vill gärna flytta.

– Bara de kan hitta en försörjning så kommer de, säger Daisy.

ligger utspridda på en sluttning ner mot Kallsjön. På andra sidan ligger Åreskutan, som just den här dagen verkar ha en grå filthatt neddragen över öronen. Men även om molnen hänger lågt är det en imponerande utsikt som möter oss när vi rundar en krök på vägen.

Peter beskriver känslan han hade när han låg utsträckt och pimplade på Kallsjöns is för ett tag sedan.

– Det var nästan religiöst. Det är sådana gånger man förstår hur stressade vi var innan vi flyttade och vilken livskvalitet vi har här, säger han.

och deras fyra barn har bott i Gent där Peter jobbat på Volvo de senaste åren. Deras hus hade en hästhage på ena sidan och fabriksskorstenar och en motortrafikled på den andra.

– Vi kom till ett läge där det var dags att ta ett beslut: Ska vi låta barnen växa upp i den här miljön eller ska vi bryta upp och flytta till ett bättre ställe? säger Peter.

förra året gick flyttlasset. Sedan dess har Daisy hälsat på släkten i Holland en gång.

– Det var roligt att träffa dem, men när jag passerade Kall på vägen hem så tänkte jag att det är skönt att vara hemma igen.

återvänt en enda gång.

– Jag saknar ingenting. Absolut ingenting, säger han med eftertryck.

När jag ber dem förklara vad som fick dem att slå sig ner i Back så pratar de om bristen på stress, stillheten och den höga, rena luften som gör vattnet och fjällen pastellfärgade.

Det kunde ha blivit Barcelona i stället. Peter är halv spanjor.

– Men vi kände oss mer hemma med folks sätt att vara här. Och så är det inte så trångt.

orsak är också att minstingen Noëh föddes med en sjukdom som gör att han tidvis har svårt att andas. När han kom till Back klarade han sig plötsligt utan flera av sina mediciner.

– Den torra och kalla luften verkar vara bra för honom, säger Daisy.

En fjärdedel av Hollands yta ligger under havsnivå. Höga vallar hindrar Nordsjön från att översvämma landet. Klimatförändringarna som får vattennivån att stiga oroar många.

Marti för klimatflyktingar är kanske att ta i. Men årstiderna häruppe var ett av skälen till att de flyttade. Peter minns att han åkte skridskor på de holländska kanalerna minst en månad varje vinter när han var barn.

– Nu är det ovanligt att det går att åka i mer än en vecka.

att de miljonsäljande svenska deckarna håller på att ändra bilden av Sverige. Henning Mankells och Stieg Larssons böcker handlar om desillusionerade, tilltufsade människor, ofta boende på orter där det härjar en psykopat.

Å andra sidan lockar den tyska tv-serien ”Inga Lindström” också miljonpublik. Den är full av blonda män och kvinnor som seglar i skärgården och går in och ut ur vackra trähus i Trosa.

Men ingen av immigranterna i Back drömmer om något lyxliv. Peter Marti började ”på golvet” på Norrmontage. Nu är han produktionschef, men har jobbat hårt för att komma dit, säger han.

En annan bybo, belgaren Jürgen Hofkens, jobbar på PeGe’s bilverkstad i Järpen. Sambon Mieke Meernchaert är hemma med döttrarna Silke, 2 år och Sterre, 6 månader.

bredvid bor Mathilde Oosterhoff och Marrik Doorakkers. Marrik kör långtradare i Norge. Mathilde städar på Auto Lodge i Kall. Det mesta av sin lediga tid i vinter har hon ägnat åt att skotta snö, såga ved (”mycket lättare nu sedan vi skaffade motorsåg”) och rasta hundvalpen Svensson.

Mathilde är hängivna skidåkare och forspaddlare. De hade södra Frankrike som ett alternativ, men kände sig mer hemma i den svenska kulturen. De gillar naturen i Back och här hade de råd att köpa hus.

Mathildes föräldrar blev lite chockade. De väntade sig att Mathilde skulle avslöja att hon tänkte gifta sig. Istället berättade hon att hon skulle emigrera till Sverige.

– Men när de kom hit och såg hur vi levde förstod de.

Det blir förresten bröllop också. Marrick friade nyligen på Åreskutans topp.

Hasse och Sonja Nilsson bor i ett påbyggt härbre mitt i Back. De är nöjda med att vara omgivna av immigranter på båda sidor. Grannhuset som Mathilde och Marrik har köpt är Hasses barndomshem. Ett av sju jordbruk som fanns i byn på den tiden.

på alla sätt för bygden att de flyttar hit. Då finns det underlag för skolan och affären och dagiset, säger Sonja.

Ute på gården träffar de Mathilde som berättar att Marrik försökt röka fisk i en mjölkkruka som de hittat på gården. Hasse frågar om den har nummer 57 på slutet. Det har den.

vår kruka en gång i tiden.

Mathilde vill gärna gå ner till sjön och fiska med Hasse och Sonja. Men det är väl för kallt än, säger hon.

– Neej då, säger Hasse. Vi kan gå ner nu i helgen.

– Då gör vi det, säger Mathilde.

Mer läsning

Annons