Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

– Varför bryr vi oss inte mer om miljön?

November är förbi och i Östersund har det varit rekordvarmt. I veckan har den senaste rapporten handlat om att jordens temperatur ökar snabbare än man tidigare trott, att målet på maximalt två graders ökning inte kommer att nås. Utsläppen ökar för mycket för det.

Annons

Nu får det duga med målet 3,5 grad och görs inga utsläppsminskningar alls skenar vi mot 6 grader. Då dör 90 procent av allt liv på jorden.

– Man glömmer det här. Också jag måste påminna mig om att det handlar om det här. När jag läste på i går kväll om vad som händer vid 6 graders ökning insåg jag att det är för jävligt.

Andreas Gyllenhammar från Frösön hörde till några av Sveriges mest efterfrågade föreläsare när klimatfrågan stod på topp för några år sedan. Inför det stora mötet i Köpenhamn i fjol blev han så känd att han utnämndes till Sveriges tredje mest mäktiga miljökonsult. Sedan dess har han avancerat från att vara Swecos klimatstrateg till att bli hela koncernens hållbarhetschef.

Och i torsdags när Sweco bjöd på inspirationsdag med Andreas och naturfotografen Mattias Klum fylldes Storsjöteatern till sista plats. Andreas har berättat om sambanden mellan klimatförändringar, utsläpp av koldioxid, förbränning och energisystem hundratals gånger förr. Ändå var det nya inslag i hans föreläsning. Inslag som bottnar i det som har hänt sedan Köpenhamn när luften gick ur klimatfrågan.

– Varför bryr vi oss inte? Nu har jag förstått att det handlar om den mänskliga hjärnan, säger han och presenterar en lista på psykologiska hinder.

Det händer inte här, förändringar sker långsamt, miljö är en gemensam resurs utan pris och ägare, summan av oro hos människor är ständigt konstant, man kan helt enkelt inte oro sig för mer än en beskärd del och sist men inte minst; den uppoffring som måste göras nu ger vinster i framtiden, en koppling som är för svår för de flesta.

– Det har ju gjorts tester på det här. Erbjuder man 150 kronor nu eller 500 kronor längre fram, vill de flesta ha 150 kronor.

Han visade en bild från 1950-talet på sin pappa, Frösömeteorologen Roger Gyllenhammar, när han som pojke satt uppe på en motorhuv och poserade tillsammans med hela familjen och de nyinskaffade klenoderna, två bilar! Utsläppen har som bekant gått rakt uppåt sedan dess i takt med växande befolkning och förbränning.

– Den här bilden är en symbol för hela mänskligheten tycker jag. Om någon hade sagt att de inte skulle fått ha bil hade det inte varit kul, men om man hade sagt ”ta en elbil i stället eller alla kanske inte måste ha varsin bil” då hade det fungerat. Och det är den här kapplöpningen det gäller.

Med hjälp av bilder från konsultuppdrag i Kina och Afrika visade sedan Andreas Gyllenhammar hur det finns mängder av goda exempel på utsläppsminskningar och energieffektiviseringar som görs av lönsamhetsskäl. Inte minst Kina sätter ned foten.

– Om vi inte längre pratar om grader hit och dit utan om lönsamhet och om hur vi ska få ett bättre liv på resan, då tror jag att det kan funka. Vi får ju inte ge upp.