Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Veckans spelrecensioner

Annons

Battlefield 3

För: PC, Xbox 360, PS3
Ålder: 18
Betyg: 5

Fiendesoldaten ser mig inte när jag springer efter honom längs en trång gata i Paris. Bara några minuter tidigare jag blivit skjuten och nu ska jag få min hämnd. Målet är att springa ifatt, eliminera och belönas med hans halsbricka. Jag rundar ett hörn och plötsligt kommer en stridsvagn körande. Det är bara att vända blixtsnabbt och springa i full rulle åt andra hållet. Självklart är det meningslöst. Stridsvagnen blåser både mig och väggen bakom mig all världens väg. Det är bara att skratta åt dråpligheten och njuta av Battlefields multiplayer, som oftast är helt briljant.

Under de första 10–15 timmarna med spelet inträffar flera situationer som etsar sig fast i minnet. Bland annat när en helikopter kraschar rätt på mig just när jag prickskjutit elva fiender på rad. Fantastiskt knäppt.

Det finns några brister, som att det är fånigt svårt att träffa någon från en helikopter till exempel. Men multiplayern är trots det en riktig fullpoängare.

Spelets andra beståndsdel, kampanjen som man spelar igenom själv, är inte riktigt lika bra. Jag känner mig för hårt styrd, det finns ett par rejäla buggar (jag spelar PS3-versionen) och ens datorstyrda medspelare är odödliga; de står och hänger lite slarvigt bakom en bil medan jag kryper ihop bakom den – men bara jag dör.

Men tar man kampanjen för vad den är, ett bonusinnehåll och en introduktion till multiplayern för den oinvigde, är det inte mycket att klaga på. Call of duty har fått sig en rejäl utmanare tillverkad på Södermalm i Stockholm.

Ratchet & Clank: All 4 one

För: PS3
Ålder: 7
Betyg: 4

Insomniac tar ett modigt steg med nya Ratchet & Clank. Nu är spelet gjort för att man ska samarbeta med en, två eller tre kompisar. För att lyckas med det har utvecklarna tvingats kompromissa med både grafik och bandesign, men jisses vilken fart det blivit i spelserien.

Att lira fyra stycken är på gränsen till galet. Det är väldigt kul, men spelet kommer faktiskt bäst till sin rätt när man är två eller max tre tillsammans. Både tempot och antalet uppgifter man samarbetar för att lösa är närmast perfekt balanserade.

Dessutom bjuder spelet fortfarande på skön story och roliga karaktärer. Förutom hjältarna Ratchet, Clank och Qwark deltar nu även den onda Dr Nefarious i kampen mot fienden.

Att det är så stort fokus på flerspelarläget betyder dock att ensamspelet vare sig är lika snyggt eller elegant som i förra delen, A crack in time. Men trots det är All 4 one bättre än det mesta i barnactiongenren.

Rage

För: PC, Xbox 360, PS3
Ålder: 18
Betyg: 3

Att spela Rage är som att lyssna på en ny skiva av ett gammalt favoritband. De har ett unikt sound, man lyssnar och njuter – trots att man vet att det inte är lika bra som förr.

I sex år har Id jobbat på tronarvingen till Doom och Quake. Rage bjuder i sina bästa stunder på en adrenalinstinn, häftig spelupplevelse precis som föregångarna. Men tyvärr räcker det inte för att skapa en ny klassiker.

Det Id gör bra, det gör de dock bäst av alla. Snyggare spel får vi nog inte se i höst, det är en teknisk bragd man har framför sig. Detaljrikedomen är nästan löjlig, och även i de mest intensiva scener är bilduppdateringen mjuk. Och, som vanligt när det gäller Id, är actionscenerna mästerliga.

Men storyn är blek, spelvärlden inte alls lika öppen som man först tror och i multiplayer handlar det bara om att köra bilar i ökenlandskapen och skjuta på varandra.

Id har gjort ett spel som är fyllt av självförtroende men samtidigt saknar det. I stället för att hålla fast vid vad man kan bäst och modernisera det som gjorde Quake och Doom så stora har man sneglat på konkurrenterna och bestämt sig för att en modern shooter både måste bygga på en berättelse och ha rollspelsinslag. Det är just de delarna som inte håller i Rage.

Annons