Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi betalar för lyxiga lokaler

Flera av de statliga myndigheterna hyr lokaler på lyxiga adresser i centrala Stockholm. Det är Ekonomistyrningsverket, ESV som nyligen publicerat en lista över hur mycket de statliga myndigheterna betalar för sina lokaler. Den sammanlagda årshyran ligger på 16,5 miljarder kronor.

Annons

Arbetsförmedlingens betalar över 28 miljoner per år för att husera sitt huvudkontor i den fashionabla stadsdelen Vasastad i Stockholms innerstad. En annan myndighet är Patent och registreringsverket som hyr lokaler på Valhallavägen för 25 miljoner kronor per år.

Ekonomistyrningsverket själva betalar 11 miljoner kronor per år i hyreskostnader. Det är en tiondel av deras förvaltningskostnader.

Det finns inget egenvärde i att personal på statliga myndigheter har krypavstånd till trendiga krogar i huvudstaden. Myndigheterna själva lyfter gärna fram att centrala lokaler i huvudstaden är nödvändigt för att man ska kunna rekrytera personal. Argumentet är tramsigt och snarare ett tecken på Generaldirektörers bekvämlighet.

I Jämtland har vi både Folkhälsomyndighet och Tillväxtanalys. Den senare är en högt respekterad plantskola för nationalekonomer. Kan Tillväxtanalys rekrytera så borde även fler myndigheter kunna utlokalisera sin verksamhet till orter utanför Stockholms län.

En decentralisering av de svenska myndigheterna skulle innebära stora kostnadsbesparingar för staten samtidigt som statliga jobb skulle kunna fördela sig mer jämnt över landet.

Den sammanlagda årshyran på 16,5 miljarder kronor är mycket pengar. En utlokalisering av myndigheterna skulle på sikt kunna motsvara samma budgetförstärkning till staten som det socialdemokratiska vallöftet att höja arbetsgivaravgifter för ungdomar.

Summan överstiger andra skattehöjningar rejält. Löftet om dubblerad restaurangmoms skulle ge staten fem miljarder kronor. En höjd bankskatt skulle ge fyra miljoner kronor.

Nu sitter myndigheterna redan på hyreskontrakt. Men vid kontraktstidens slut bör den regering som sitter vid makten verka för en utlokalisering.

Det skulle både innebära ett efterlängtat lyft för svensk regionalpolitik och samtidigt erbjuda förnuftiga kostnadsbesparingar för den svenska staten.