Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi måste tala om självmorden

Varje år tar 1 400 personer sitt liv. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män under 45 år.

Annons

Självmordstalen har minskat för personer över 25 år, men i åldersgruppen 15–25 år har ingen minskning skett. Självmordsförsöken har i stället ökat bland unga människor. Detta är ett allvarligt folkhälsoproblem som vi måste börja tala om.

Generellt sett har självmordstalen i Jämtland och Härjedalen 1997–2011 varit högre än för riket i övrigt, framför allt bland män. Jämfört med riksgenomsnittet ligger länet fortfarande på höga nivåer.

De senaste fem åren har i genomsnitt cirka 25 personer per år tagit livet av sig här. Mellan 1 januari och 31 oktober 2013 tog fyra ungdomar mellan 16 och 24 år i länet sitt liv.

Psykisk ohälsa ligger ofta bakom självmorden. Kritiska livshändelser och tidigare självmordsförsök är andra viktiga faktorer.

Det finns ingen enkel förklaring till de höga självmordstalen i länet. Hög arbetslöshet, utflyttning, bristande framtidstro samt en kultur som underlättar självmord ges ofta som förklaringar.

Det vi säkert känner till är att länet är vapentätast i landet och att självmord med vapen hos män är vanligare här än i riket.

För den som bär på självmordstankar är det till stor hjälp att tala med någon som lyssnar. Det är en myt att man utlöser själmordstankar genom att prata om det. Ökad kunskap förhindrar i stället spridning av negativa attityder, rädslor och tabun.

Psykiatrisk forskning visar att självmord går att förebygga. Världshälsoorganisationen WHO har som mål att självmordstalen ska minska med en tredjedel till 2020.

I ett svenskt nationellt åtgärdsprogram ingår strategier för att inom hälso- och sjukvården förebygga självmord, samt strategier riktade till befolkningen.

Jämtlands läns landsting har antagit visionen att ingen ska behöva ta sitt liv och att en förebyggande handlingsplan för detta ska finnas. I den finns åtgärder som kompetenshöjande utbildningsinsatser till landstingets personal, nya rutiner, landstingsövergripande vårdprogram och utbildningar om psykisk ohälsa riktade till befolkningen.

En ny rutin för alla läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen är redan klar liksom samverkan med blåljusmyndigheter. Suicidpreventiva dagen i september 2013 uppmärksammades för första gången med föreläsningar för landstingspersonal.

Socialdepartementet har i sin plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa angett att förekomsten av självmord måste minska. Flera av de angivna delmålen förutsätter samverkan med andra aktörer.

Många av dem som tar sitt liv har inte haft kontakt med vården. Det räcker alltså inte med landstingets insatser utan det krävs ett större samhällsansvar hos alla myndigheter i länet.

Vi föreslår att det myndighetsövergripande samarbete med suicidprevention som har inletts fortsätter och utvidgas med fler aktörer. Målsättningen är att minska antalet självmord i länet med en tredjedel till år 2020. Jämtlands läns landsting kommer att vara pådrivande i ett sådant samarbete.

Nina Fållbäck-Svensson, Hälso- och sjukvårdschef

Håkan Gadd, chef Centrum för barn, kvinna och psykiatri

Malin Andersson, områdeschef psykiatri

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel