Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

– Vi vill ju vara kvar i Strömsund

På torget mellan Konsum och Simonsons glittrar en julgran, och runt, runt i en rondell sladdar en raggare i sin Volvo. Snart är julen kommen, kanske den sista i Strömsund för Mona och Leyla Jasharli, 12 och 9 år.

Annons

– Min klasskompis undrade om det hänt något eftersom ÖP skulle komma igen, säger Mona Jasharli, när jag kliver in i familjen Lundgrens kök och blir bjuden på pepparkakor och kaffe.

Det var i början av november som jag och ÖP:s fotograf Anneli Åsén besökte systrarna Jasharli i Strömsund för första gången. Då riskerade de att skickas ensamma till Tyskland och Mona berättade hur rädd hon var för polisen.

Hennes klasskompisar hade samlat in nästan 500 namnunderskrifter som de skulle skicka till Migrationsverket för att protestera. Men samma dag kom ett nytt beslut, systrarna skulle få sin asylansökan prövad i Sverige.

– Vi fick en tidig julklapp från Migrationsverket, säger Erik Lundgren.

Tillsammans med sin fru Irada Lundgren och systrarnas "storebror" Viktor, har han varit deras hem och trygga punkt i tillvaron sedan Monas och Leylas biologiska mamma försvann sommaren 2012.

Beslutet om systrarnas framtid i Strömsund och Sverige sköts upp. Men vad gör man under tiden, hur lever man sitt liv i väntan?

Som vanligt verkar svaret lyda. Leyla har klippt sig sedan sist och berättar stolt om sin stora roll som Josef i kyrkans julspel. Mona brukar simma och spela handboll.

– Men jag blir stressad över att vänta på besked. Hur kommer det att bli?

– Vi vill ju vara kvar här i Strömsund, säger Mona.

Systrarna kommer ursprungligen från Azerbajdzjan och snart har de varit i Sverige i två år.

– Här i Sverige gillar vi att klaga på vädret, men det är ju ingenting jämfört med problemen i Azerbajdzjan, det är inget demokratiskt land, säger Erik.

Han berättar om problemen som hans fru Irada Lundgren, som också kommer från Azerbajdzjan, stötte på för flera år sedan när hon engagerade sig i ett oppositionsparti. Hon fick tillslut ingen lön när hon arbetade som barnläkare och valde i stället att söka sig till Sverige.

– Ni måste vara nöjda som är födda här, säger Mona.

I februari ska Mona och Leyla åka till Uppsala för en asylutredning. Men först ska andra, och kanske sista, julen i Strömsund firas. Leyla tror att tomten kan komma på besök och för säkerhets skull har hon knåpat ihop en 15 punkter lång önskelista.

Överst står det "robot hund". En rosa variant som kan gå av sig själv. Mona visar en bild på en "inlärningsplatta" som hon önskat sig så att hon kan träna på sin svenska och göra andra roliga saker.

När pepparkakorna är uppätna och barna Hedenhös har snurrat klart på tv:n är det dags för mig att köra 45:an söderut igen.

Men innan jag går säger Mona:

– Skriv att vi kommer att kämpa tills vi får stanna.