Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Visst finns det behov av bygdemedel

Annons

debatt Nyligen presenterade Vattenverksamhetsutredningen sitt slutbetänkande, en diger lunta på 600 sidor. Betänkandet handlar om många viktiga frågor, men utredaren Henrik Löv behandlar bygde- och fiskeavgifterna bara på några få sidor.

Löv för ett juridiskt resonemang och kommer fram till att bygdemedlen är att betrakta som en skatt som han vill avskaffa med motiveringen att den inte är harmoniserad med övrig lagstiftning. Dessutom hävdar utredaren det inte längre finns behov av bygde- och fiskeavgifterna. Inget kan vara mera fel.

I Sverige får de bygder och kommuner, där vattenkraften produceras, ungefär 120 miljoner kronor per år i bygdemedel som kompensation för de intrång som utbyggnaden har inneburit. Summorna är fastställda i vattendomar.

Även om detta, jämfört med andra länder, är småpengar betyder medlen mycket. Medlen används ofta till investeringar som annars hade varit svåra, för att inte säga omöjliga, att genomföra. I Jämtlands län handlar det i år om 34 miljoner, varav i Krokom 4,1 miljoner kronor.

I våra grannländer får de kommuner och regioner där vattenkraften finns helt andra resurser som kompensation för miljöpåverkan och sämre förutsättningar för andra näringar.

De norska vattenkraftskommunerna kompenseras med ungefär 6 miljarder norska kronor. Att de får del av de värden vattenkraften genererar är en central del av den framgångsrika norska distriktspolitiken. Det räcker med att besöka grannarna i väster för att förstå vad vattenkraftsmedlen betyder.

Henrik Lövs idé om att avskaffa bygdemedlen måste avfärdas. I stället bör systemet utvecklas och fastighetsskatten på vattenkraft (och vindkraft) snarast överföras från staten till berörda kommuner och län/regioner.

I dag går fastighetsskatten – i år 5,4 miljarder kronor – i sin helhet till staten. Från Jämtlands län bidrar vi med över 1 miljard, varav hälften kommer från länets största vattenkraftskommun Ragunda. Krokoms leverans av fastighetsskatt på vattenkraften uppgår i år till 111 miljoner kronor.

Lägg till detta övrig energiskatt och moms så bidrar Jämtlands län med någonstans mellan 6 och 7 skattemiljarder kronor från vattenkraften. Att det enda som stannar lokalt är bygdemedlen är närmast absurt – medel som den avogt inställde utredaren vill avskaffa.

Centerpartiet kräver att fastighetsskatten på vattenkraft (och vindkraft) regionaliseras och fördelas inom respektive region. Ett starkt stöd till partiet i valet ökar möjligheterna för att kravet kan förverkligas.

Samtidigt hoppas jag att fler partier ansluter sig så att vi får majoritet för detta rättviseförslag. Det är dags att förpassa centralmaktens koloniala tänkande till papperskorgen och ge skogslänen en rättmätig ersättning för den vattenkraft som levereras till den gemensamma elförsörjningen.

Maria Söderberg (C)

kommunalråd Krokom

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel