Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Yrkesutbildning ger färre jobb

En ny rapport visar att färre som gått en yrkesutbildning får jobb efteråt. Den bransch som klarar sig bäst är dock transport och fordon.

Annons

LO har låtit göra en undersökning för att se hur många elever som gått en yrkesutbildning på gymnasiet som har fått ett jobb ett år efter studenten. Resultaten är tämligen nedslående, bara en av tre har fått en etablerad ställning på arbetsmarknaden efter ett år. Detta dock med förbehåll för att vissa anställningsformer inte syns i LO:s modell. Oavsett vilket ger det skäl att fundera, det talas ofta om yrkesutbildningar som en rakare väg till arbete. Därför borde det inte vara några problem för exempelvis en ung rörmokare att hitta jobb allt för långt efter utspring.

Att siffrorna ser ut som de gör kan bero på flera saker. Tröskeln in på arbetsmarknaden är hög för många unga, även om hantverkssektorn traditionellt sett är bättre på att slussa in via exempelvis lärlingsrollen. Men höga löner för helt nybakade 19 åringar, och snart lika höga arbetsgivaravgifter som en vuxen, påverkar såklart benägenheten att välja att anställa någon utan erfarenhet. Ungas attityder till arbete när de kommer ut på marknaden och hur relevanta utbildningarna varit ur arbetsgivarnas synpunkt spelar också in.

Den bransch där flest unga hunnit få ett jobb efter ett år är transport och fordon. Där har lite mer än hälften etablerat sig på arbetsmarknaden efter den uppmätta tiden, vilket är betydligt bättre än snittets 33 procent. Vi vet sedan tidigare att transporter spelar stor roll i ett avlångt land som Sverige. Särskilt i de norra delarna, som har mycket industri som kräver säker tillgång på transporter och har långa avstånd över vilket exempelvis timmer behöver fraktas.

Här verkar det med andra ord som regeringen har en sektor med fortsatt god beläggning och som lyckas bäst med att se till att nyutbildade unga släpps in i farstun och får ett första jobb. Regeringen själva verkar dock inte hålla med, för de har, som denna ledarsida tidigare varit inne på, bestämt sig för att beskatta branschen mer och hårdare. En vägslitageavgift, eller som det också kan kallas, en kilometerskatt, ska införas och Miljöpartiet har tidigare skramlat med höjd skatt på diesel och bensin.

Alla branscher som fanns med i undersökningen verkar vara överens om att det behövs bättre koppling och dialog mellan arbetsgivarna och yrkesutbildningarna. Det är definitivt ett viktigt steg och det behöver tas fort, för att vi har praktiska yrkesutbildningar är en viktig del av balansen på arbetsmarknaden. Samtidigt kan vi konstatera att de rödgröna fortsätter med ett tämligen märkligt beteende när de envisas med att straffbeskatta och försvåra för många av de aktörer på svenska arbetsmarknaden som uppvisar goda resultat. Det verkar kontraproduktivt för den som gick till val på att om sex år ha fixat Europas lägsta arbetslöshet.