Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Bastukulturen på uppgång – många vill skapa ett eget spa hemma

Bastubadandet ökar i Sverige igen, och designen blir allt viktigare.
Här är råden för dig som går i bastutankar.

Annons

Ska man vara petnoga så är det faktiskt enligt lag förbjudet att bada bastu i Sverige. Lagen antogs år 1725 eftersom bastubadandet ansågs omoraliskt, och eftersom den aldrig officiellt avskaffades gäller den egentligen än i dag. Trots det har Nils-Olof Westberg på Bastuspecialisten utan problem försett svenska folket med bastur i över 50 år, och den som får dåligt samvete över eventuella lagbrott kan känna sig lugn – det bedrivs ingen polisjakt på förbrytare. Tvärtom, bastukulturen går på högvarv.

–Många har sett inslag i inredningstidningarna och blir inspirerade. Samtidigt har vi en hälsotrend som bastun också har blivit en del av. Vi åker allt oftare på spa och många blir sugna på att återskapa något liknande hemma. Dessutom blir designen allt viktigare, säger Nils-Olof Westberg.

Bastukulturen är på uppgång. Många vill skapa ett eget spa hemma.

Bastun blev accepterad igen på slutet av 1800-talet när man försökte förbättra folkhygienen i Sverige. Det öppnades byabastur och 1930 instiftades Stora Lögardagen sista lördagen i november av Kommittén för Svenskt Folkbad. Under 1970-talet gick det nästan inflation i bastubygge, många bostadsproducenter satte in en som standard, något som lett till många panelklädda ”förråd” runt om i landet.

– Det viktigaste att tänka på är att man ser till att ha tid för den. Den sämsta bastun är den som ingen använder. Det finns tre delar i ett bastubad – uppvärmning, avkylning och vila – så ett bastubad är inget man ska stressa igenom, säger Nils-Olof Westberg.

De allra flesta kan faktiskt ha en bastu hemma, särskilt om man bara är en eller två i familjen som vill använda den. Bastuutbudet är rikt. Det finns allt ifrån näst intill ihopfällbara modeller, som knappt tar någon plats alls, till stora, lyxiga basturum med plats för hela släkten. Vad man ska satsa beror på vilka behov man har, och det gäller att börja i rätt ordning när man planerar.

Läs även: Hälsa på hemma i idyllen där ”Bonde söker fru”-Lina kopplar av efter tv-äventyren

– Vilken typ man vill ha är det första man ska fundera kring. En vedeldad har en särskild känsla, man ser lågorna och hör sprakandet från vedträna. Men den kräver skorsten, så en sådan passar kanske bäst i ett fristående bastuhus vid sommarstugan.

– Elektrisk bastu är betydligt vanligare. Det vanligaste är ett kombiaggregat som är en ång- och torr/våtbastu i ett. Då kan alla i familjen bada på det sätt som passar dem bäst. Överlag ska man hitta sitt sätt. Jag rekommenderar att man sänker temperaturen, och hellre sitter längre, säger Nils-Olof Westberg.

Bastuaggregaten finns i en mängd olika utföranden nu, och designen blir allt viktig för oss svenskar när vi ska välja.

Designen har också fått en allt större roll. Numera vill allt fler ha stora glaspartier, antingen för att fånga en vacker utsikt eller för att skapa rymd mot resten av badrummet. Genomtänkt belysning med slingor bakom lavarna eller infällda spotlights skapar stämning. Genom att välja olika träslag kan man få en helt kvistfri panel, och det finns mängder av olika utföranden på aggregaten. Men Nils-Olof Westberg varnar för att utgå allt för mycket från utseendet när man bygger sin bastu.

– Jag har stött på fall där man byggt en bastu med tre meter i takhöjd och helkaklade väggar, och det ser snyggt ut men kräver ett betydligt större aggregat för att kunna värmas upp. Andra planerar för snålt med utrymme och märker sedan att det tänkta aggregatet inte får plats. Så det är viktigt att göra en ordentlig planlösning och välja ett aggregat som passar förutsättningarna.

En bastu kan användas av alla i familjen, inte minst barnen, något som Nils-Olof gärna lyfter lite extra.

– Om man ser till att bygga en med plats på golvet kan små barn sitta och leka i en balja i 30-gradig värme. Då får de med sig bastutraditionen automatiskt. Det är det jag hoppas på, att vi också ska kunna skapa den finska traditionen med att få bastun generationsförankrad!

Läs även: Ett hus sticker ut i villaområdet på Frösön – vad är det som döljer sig på taket?

En vedeldad bastu ger en speciell känsla tack vare sprakandet från vedträna och de synliga lågorna. Den kräver skorsten och passar därför inte alla. Experten Nils-Olof Westberg fyller på med vedträn.

Så planerar du bastun

1. Välj typ. Kombiaggregat, ång-, elektrisk torr/våt- eller infraröd bastu.

2. Ta reda på vad du har för yta att disponera. Det är bättre att bygga mindre, med närhet till duschen, än att bygga en stor bastu och behöva springa i trapporna för att ta tvaga sig. Du behöver inte fuktspärr runt bastun.

3. Gör en bra planlösning så att den blir funktionell.

4. Se till att skapa fungerande ventilation. Annars kan det vara svårt att nå rätt temperatur, aggregatet kan drabbas av störningar och väggar och tak kan bli brända.

5. Planera belysningen i god tid, så att du kan dra osynliga ledningar i väggarna.

6. Gör den lättstädad. Det är smart med ett avlopp - gärna ett utan vattenlås - som går vidare till avloppet i duschen utanför. Då gör det inget om vattnet blir stående, om bastun inte används så ofta. Ett annat alternativ är golv med lite fall och en spalt (glipa) under dörren så att vattnet kan rinna ut.

7. Se över materialvalen för panelen. Kakel är snyggt, men kräver betydligt mer energi för att värmas.

8. Dimensionera aggregatet efter förutsättningar - takhöjd, mängden glas och material.

9. Se till att elsystemet i huset klarar av aggregatet. Man brukar räkna på att man kan värma 1,3 kubikmeter per kilowatt. Ett normalt bastuaggregat kräver 6-8 kW, vilket husets huvudsäkring brukar tåla. Men dubbelkolla!

10. För småbarnsfamiljen kan det vara bra att välja ett aggregat med Thermosafe, en nylonbeläggning som gör att utsidan på aggregatet inte blir varm.

Numera finns flera träslag till bastupanelen. Den traditionella granen har kvistar som kan trilla ur med tiden. Genom att välja kvistfri asp slipper man det problemet.

Skönt nackstöd för total avslappning.

Bastuguide

► Traditionell bastu. Elektrisk bastu där man antingen badar en het torrbastu (vanligtvis 95-110 grader) eller våtbastu (vanligtvis 75-90 grader, samt en luftfuktighet på 5-15 procent som regleras genom att man häller vatten på de heta stenarna).

► Ångbastu. En mildare variant av bastubad som vanligtvis innebär en temperatur på 45-65 grader och en luftfuktighet på 40-65 procent genom kontinuerlig tillförsel av ånga. Man kan också addera essenser så att bastun doftar till exempel pepparmint.

► Kombiaggregat. Kan användas både som ång- och som torr/våtbastu, beroende på vad man gillar bäst.

► Infraröd bastu. En bastutyp som fortfarande är ganska ny i Sverige, men på uppgång, även om den fortfarande används mest i medicinskt syfte. Här värmer man kroppen med infraröd strålning, vilket mjukar upp muskler och lindrar ledvärk.

Numera finns minimala och ihopfällbara bastur som får plats även i små badrum. Är man bara en eller två personer i hushållet är detta en bra lösning.

Mer läsning

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!