Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Vi lärare vet hur man löser lärarbristen 

Annons

Larmrapporterna om bristen på lärare blir allt fler. Den senaste i raden visar att på 477 grundskolor i Sverige är inte ens hälften av lärarna är behöriga. Nästan var tredje person som undervisar i grundskolan saknar lärarlegitimation och behörighet i det ämne de undervisar i. Det här är givetvis inte hållbart.

Lärarbristen är en konsekvens av att läraryrket varken har värnats eller värderats tillräckligt högt under alltför många år. Stora pensionsavgångar och lågt söktryck till lärarutbildningen parat med att många lärare lämnar yrket i förtid samtidigt som eleverna blir fler, gör att ekvationen inte går ihop.

Enligt regeringens egna siffror kommer det att saknas 60 000 lärare redan om två år. Lärarbristen drabbar framför allt de skolor som redan har låg andel utbildade och behöriga lärare. Så kan det inte få fortsätta.

Men lärarbristen är ingen omöjlig ekvation. Det är inte yrket i sig som är problemet, det är villkoren som brister. Lärarförbundet har med hjälp av Novus undersökt orsakerna bakom läraryrkets bristande attraktivitet. Tre av sju lärare anser att läraryrkets status har låg eller mycket låg status i samhället i dag. Av de drygt 1 600 tillfrågande lärarna anser noll procent att läraryrket har hög status.

En viktig orsak till den låga statusen är att lönerna för lärare och skolledare länge släpat efter andra jämförbara akademikergrupper. Så länge en grundskollärare tjänar 12 000 mindre än ingenjör och en gymnasielärare tjänar 14 000 mindre än en jurist så kommer andra utbildningar dra längsta strået om studenterna och platserna på lärarutbildningen gapa tomma.

Samtidigt som lönerna inte motsvarar utbildningens längd eller läraryrkets ansvar och betydelse så upplever drygt åtta av tio lärare att mängden administrativa uppgifter har ökat de senaste fem åren. När lärare tvingas bli administratörer drabbar det både kvalitén i undervisningen och lärarglädjen.  

Svaren illustrerar varför Sverige har hamnat i ett läge med akut lärarbrist. Såväl staten som de kommunala och privata arbetsgivarna behöver se till att göra läraryrket till ett attraktivt framtidsyrke. Ett läraryrke som lockar unga, behåller erfarna och står sig i konkurrensen med andra akademikeryrken.

För att alla barn och elever i Östersund ska få samma rätt att möta behöriga utbildade lärare med den kunskap och förutsättningar som krävs så måste politiken prioritera löneuppvärderingen av läraryrket och säkerställa att tiden till för- och efterarbete, planering och utveckling av undervisningen är god, bara så kan varje elev garanteras den undervisning, stöd och utmaning hen behöver för att utvecklas optimalt.  

Lösningen på lärarbristen ligger i politikens händer. Det här är vad både avtalsrörelse och valrörelse måste handa om. Den självklara drivkraften för oss lärare är mötet med barnen och eleverna, den självklara drivkraften för politiken måste vara att skapa de bästa förutsättningarna för att det mötet ska bli så bra som möjligt. Det är att framtidssäkra Sverige.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Urban Sandström, ordförande Lärarförbundet Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons