Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Assistansbolagen om regeringens direktiv till Försäkringskassan: "Det här är en katastrof"

För ungefär ett år sedan kom regeringens direktiv till Försäkringskassan: dra in på antalet beviljade assistanstimmar och bromsa kostnaderna. Bakgrunden är fusket som sägs bedrivas och nu börjar konsekvenserna synas, säger assistansbolagen.
– Det är inte de assistansberättigade som ska betala för det här, säger Monika Grahn, vd på assistansbolaget Hjärnstyrkan AB.

Annons

Fusket som sägs pågå är baserade på rapporter, bland annat från Inspektionen för socialförsäkringen, och pekar på att konstruktionen i assistansbolagen är kostnadsdrivande. "Det finns en risk att företag överdriver behoven hos en brukare för att få in mer pengar i sin verksamhet", skriver barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) på regeringskansliets hemsida.

Monika Grahn tvivlar inte på att det förekommer fusk, men tycker regeringen tar till fel åtgärder.

– Självklart, det har förekommit fusk, men det är ju polisen som ska hantera sånt. Det är inte de assistansberättigade som ska betala för det här, vilket sker nu.

– Det kan säkert ske i de stora bolagen med tusentals anställda och väldigt många assistanstimmar. Då kan det väl hända att det blir för mycket pengar över, jag vet inte. Men hos oss har alla ett förhöjt timbelopp för att det är så komplexa uppdrag och för att vi har uppdragsgivare med så svåra handikapp och vi redovisar varenda krona till Försäkringskassan. Vi kan ta ut 8 procent i administration, resten är löner, assistansomkostnader och utbildning.

Sex assistansbolag anordnar en demonstration på Stortorget 18 november.

Hjärnstyrkan AB har gått ihop med fem andra mindre assistansbolag för att strida mot besparingarna, bland annat genom en demonstration.

– Vi tycker det är nog nu. Nu har vi hört i flera år hur det pratas om fusk, överutnyttjande, om att assistanspengar används till annat än till det är avsett för, jurister, stora annonskampanjer, lobbyverksamhet och så vidare. Vi som jobbar här känner inte igenom oss i det här över huvud taget. Vi har inga kampanjer, inga anställda jurister och definitivt inte tid eller råd att ägna oss åt lobbyverksamhet.

LÄS OCKSÅ: Krönika: Det blåser allt snålare kring oss med nedsatt fysisk förmåga

Men regeringens direktiv är ett faktum och nu börjar konsekvenserna synas, säger Monika Grahn.

– Vi börjar se att personer blir av med sin personliga assistans, man säger att det är en om dagen i landet. Vi har haft två personer på kort tid som blivit av med sin assistans och det här är en katastrof. Människor har byggt upp hela sitt liv kring det här, man har haft assistans i flera år och så plötsligt så dras den in.

Monika Grahn får medhåll av Marjaana Backlund, Storsjöbygdens personliga assistans AB.

– Vi har en person som har haft samma behov år efter år och nu, huxflux trots att ingenting har förändrats, anser Försäkringskassan att behovet inte finns.

Vad händer med dem?

– Den ene personen har sökt assistans hos kommunen men fått nej. Det man erbjuder är ett särskilt boende. Det finns inga sådana just nu, men han blir av med assistansen nu. Han har blivit erbjuden ledsagning, men han behöver stöttning dygnet runt. Det är en familj som går på knäna, säger Monika Grahn.

På sikt tror hon att väldigt många fler kommer förlora sin assistans.

– En del av våra uppdragsgivare behöver fler timmar men vågar inte söka på grund av att Försäkringskassan kör en omprövning och kanske plockar bort hela assistansen.

– Vi tycker att det är en katastrof att reformen personlig assistans urholkas så här, utan att det finns ett riksdagsbeslut om det. Och att vi har en minister som sitter och säger att alla med stora behov ska ha assistans samtidigt som hon sitter och tittar på när den försvinner för person efter person, säger Monika Grahn, Hjärnstyrkan assistans AB. Till höger Marjaana Backlund, Storsjöbygdens personliga assistans AB.

Vad är riskerna på sikt?

– Man måste komma upp i 20 timmar i grundläggande behov för att få personlig assistans genom Försäkringskassan. Hamnar man under det är man kommunens ansvar. Och att kommunerna är så tysta i dag är för mig obegripligt. De kommer få så mycket mer kostnader. Det är det ena.

– Det andra är att vi har uppdragsgivare med många funktionshinder och dygnet runt-assistans, det går inte att säga till dem att de ska få hemtjänst eller ledsagning. Har de ingen personlig assistans är det en institution som gäller och då är vi 40 år tillbaka i tiden.

LÄS OCKSÅ: "Det vinklas som att det är någon slags industri"

Bengt Westerberg, som benämts som ”pappa” till LSS- och assistansreformen, har på DN debatt kritiserat regeringens direktiv. Åsa Regnér replikerade på regeringskansliets hemsida.

"Den som behöver ett stöd ska få det stödet, oavsett om det är personlig assistans, ledsagning eller någon annan insats. Att som Westerberg gör antyda att regeringen skulle föreslå hemtjänst som ersättning för assistans är direkt felaktigt. Inte heller ska någon tvingas till institutionsboende, vilket också påstås i artikeln. Utredningen ska titta på alternativ och komplement till assistans, men institutioner är inget sådant alternativ."

– Det jag och regeringen vill är att personer med stora behov ska få dem tillgodosedda när kraven enligt lagen är uppfyllda. Men vi vill inte att stora ekonomiska intressen ska kunna använda de här omfattande medlen till andra saker, som reklam, sponsring och fler konsulter, säger Åsa Regner (S), barn- och äldreminister och det statsråd som ansvarar för lagstiftningen som rör den personliga assistansen.

Men Monika Grahn och hennes kollegor är märkbart oroliga.

– Det är så tydligt att man gör allt för att komma under 20 timmar i grundläggande behov.

Hon tar ett exempel.

– En person som måste matas får ett grundläggande behov, antal timmar det tar att mata den här personen. Om personen sedan blir väsentligt mycket sämre så man måste sätta in en peg i magen och ge personen mat genom peggen. Då är det inte ett grundläggande behov längre.

Hur kommer det gå för er småföretagare?

– Vi kan ju alltid lägga ner verksamheten. De som drabbas är uppdragsgivarna och de anhöriga, det är de som går på knäna, säger Monika Grahns kollega Anders Grahn, även han delägare i Hjärnstyrkan AB.

Fredag 18 november anordnas en demonstration på Stortorget klockan 12.

Fakta: Assistansersättning

Lagstiftningen bakom assistansen infördes 1994 och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år. 1994 hade 6 100 personer assistansersättning. 20 år senare var de 16 400.

Den aktuella siffran för oktober i år är enligt Försäkringskassan knappt 15 800. Det innebär en minskning med cirka 300 personer sedan januari i år.

Från 1994 har kostnaderna ökat år från år, trots att antalet personer som beviljas ersättning inte har ökat så mycket de senaste fem, sex åren. Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Hälften av ökningen beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan (TT)

Mer läsning