Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hästarnas hemlighet – "När man väl kommer upp i sadeln är det ingen skillnad på 15-åringen och 75-åringen"

Varje vecka träffas de. De pratar om livet, döden och om kärleken. Den ene gråsosse och den andre uppvuxen på Östermalm i Stockholm. Det som håller dem samman – kärleken till hästarna.

Annons

– Den 6 juni 1957 fick jag min första ridinstruktion av ryttmästare Ankarcrona. Jag var 16 år men det är samma pojke som sitter i sadeln nu som satt där då. Det yttre är förstås utbytt många gånger om men själen är densamma, säger Per Holmlöv, Östermalmspojken som numera bor i Järpen.

Varje fredag åker Per till Krok i Kall. Där väntar Haflingerhästarna och vännen Lennart Bring. Gråsossen Lennart driver hästgården Tur med Haflinger tillsammans med hustrun EvaLis Bring. Och genom åren har de tagit emot tusentals människor som av olika anledningar sökt sig till hästarna. En del med psykiska problem, andra med fysiska hinder. Några för att de varit nyfikna och andra för att de helt enkelt älskar hästar.

Kärleken till en häst är oändlig. Lennart Bring har jobbat med hästar i hela sitt liv. Sedan 1989 driver han hästgården  Tur med Haflinger tillsammans med EvaLis Bring.

Alla har de fått ta del av hästarnas magiska och helande kraft. Såväl som paret Brings eviga tålamod och kärlek. För Per var det kärleken till hästarna som lockade. Och när abstinensen blev för stor ringde han Lennart och frågade om han fick komma dit. Lennart svarade ja och sedan några månader tillbaka rider de tillsammans.

– Jag har funderat på vad det är som gör hästar så annorlunda. Det är två saker jag får av dem. Det ena är energi. Hästarna ger mig energi. Och när jag har ridit är jag inte trött. Jag är glad. Sen står hästarna för äventyr. Jag kliver upp på äventyret när jag kliver upp i sadeln. Och det är ett äventyr som jag inte längre på grund av skröplighet klarar av på egen hand. Det är hästarnas hemlighet, säger Per.

På gården i Krok får hästarna stort utrymme. Både fysiskt men även känslomässigt. Överallt hänger bilder på hästar och diskussionerna vid fikabordet handlar ofta om bortgångna, tillkomna, kärleksfulla och egensinniga hästar.

– Hästarna betyder väldigt mycket för mig. För det första innebär de att jag lever ett bra liv. Jag vaknar fem på morgonen och går ner och hälsar på hästarna. Redan innan jag kommer in hör jag hur de gnäggar. Det är livet, säger Lennart.

Han berättar att hästarna lär honom att leva i nuet. De gör honom ödmjuk och tacksam inför livet. Och när han blir för stöddig tar de ner honom på jorden. Bokstavligen.

– Det händer ju att jag blir avkastad lite då och då. Den mest spännande hästen är den som inte alltid gör som jag vill. Den som utmanar mig. Häromdagen red jag en av hästarna och hon skötte sig perfekt hela resan men sen blev jag lite för nonchalant och i en utförsbacke gjorde hon ett kast så jag flög i en båge över henne. Jag har varit öm i arslet ända sen dess, skrattar Lennart.

Per berättar att hästarna får honom att känna sig som ung på nytt. Och nyligen kunde han förverkliga en pojkdröm. I september i år åkte han till Island för att rida islandshäst.

– Där satt jag på hästen i fjorton timmar i sträck och tog mig fem mil över fjället. Det hade jag aldrig klarat av själv. När man väl kommer upp i sadeln är det ingen skillnad på 15-åringen och 75-åringen. Emotionellt sett är vi likadana, säger han.

Lennart håller med och säger att alla blir som småflickor och småpojkar när de kommer upp i sadeln. Och behållningen som guide är det stora leendet som sprider sig över gästernas ansikten när de rider.

– Oftast behöver jag bara vända mig om och titta på deras ansikten. Ser jag att alla ler så behöver jag inte fråga så mycket. Då vet jag att det är bra, säger han.

Hästar har också en förmåga att se dig precis som du är, berättar Lennart. De vet ofta hur du mår långt innan du kommit fram till hagen och därför är det ingen mening att göra dig till.

– De vet vem du är när du är den du ska vara. Oavsett om du försöker göra om dig själv så vet hästen ändå din grund. Så var dig själv. Där är du stark. Och där är du trygg. Då blir hästen också trygg, avslutar han.

Gamla hästskor blir som vackra smycken i stallet.

Per rider Nordan i dag.

En klar dag är utsikten i Krok magnifik. Åreskutan tornar upp i horistonten och möter Kallsjöns spegelblanka vatten. I dag får vi nöja oss med det klara vattnet.

Mer läsning