Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Möt skomakaren Peter – Guldstjärnavinnaren som driver Östersunds äldsta skomakeri

Östersunds skomakeri grundades 1840 och är därmed stans äldsta skomakeri. De senaste 12 åren har skomakaren Peter Sahlin underhållit och reparerat skor åt kunder från hela Jämtland Härjedalen i sin lilla källarlokal på Hamngatan.

Annons

Inne i Peter Sahlins  syverkstad finns allt som behövs för att reparera skor, väskor och en och annan jacka.

Just denna dag är Peter i full färd med att laga en röd skinnjacka i herrmodell på sin skomakarmaskin när 100% Östersund avlägger en visit. Han berättar att maskinen ofta går varm om dagarna.

– Den är hur suverän som helst. Allt som får plats mellan pressarfoten orkar den sy igenom, säger han och demonstrerar på den röda skinnjackan vad han menar.

– Just nu syr jag igenom sex lager skinn och då gäller det att ha en rejäl nål. Ja, precis innan du dök upp gick en nål av. Jag trodde att jag skulle klara det med grovlek 100 men jag var tvungen att gå upp på grovlek 120.

Peter Sahlins väg in i skomakaryrket kom till av en ren tillfällighet. Han hade tidigare arbetat som bilmekaniker, jobbat som tidningstryckare på Länstidningen och varit "datanörd"som han själv uttrycker det. I samband med att den berömda IT-bubblan sprack gick firman som Peter arbetade på i konkurs och han blev arbetslös. Något som han snabbt ledsnade på.

Då han kände både förra och förrförra ägaren av Östersunds skomakeri gick han dit och frågade om han fick praktisera, vilket han fick. Via arbetsförmedlingen blev Peter erbjuden en skomakeriutbildning uppe i Övertorneå, Utbildning Nord, som är ett samarbete med Sverige, Norge och Finland med elever från samtliga tre länder.

– Vi tillverkade skor från grunden och så fick vi reparera en hel del också. Jag har ju skrythyllan där, säger Peter och pekar ut mot butiken.

Skomakarmaskinen går varm om dagarna i Peters skomakeriverkstad. Just denna gång är det en skinnjacka som ska lagas.

Jag följer med Peter ut till butiksdelen och där på en av hyllorna står ett gäng skor prydligt uppradade.

– Nu är de ju dammiga och stygga, säger han och putsar bort lite damm på en av skorna med ovansidan av sin ena hand.

– Det är riktigt randsydda skor.

Skorna på skrythyllan är de skor som han tillverkade under utbildningen. Att sy en sko med traditionell randsydd konstruktion innebär en rad olika moment. I första momentet fästs skons ovandel med hjälp av klamrar fast i en del av bindsulan som kallas ritsläpp. Därefter sys ritsläppet och skons ovandel fast med en tunn läderremsa som löper runt skon (rand). Denna söm kallas för bindsöm. Skon fylls sedan med kork och en avlappssöm fäster slutligen randen med den yttre slitsulan.

– Många av dagens skor som man köper i butik är bara gummi. De ska se randsydda ut men de är bara limmade, om du inte går upp i prisklass. Man får det man betalar för.

Bredvid skrythyllan stoltserar en utmärkelse inramad i guld. "Årets Guldstjärna 2011 - Årets serviceperson" går det bland annat att läsa. Guldstjärnan är en årlig utmärkelse i Jämtlands län som delas ut till en person och ett företag eller arbetsplats som på ett särskilt förtjänstfullt sätt visat hög servicegrad och ett vänligt bemötande.

Nötta och slitna. Modeller som man bygger upp skorna på.

Hur kändes det att få utmärkelsen?

– Det var skitroligt! Det är ju kunderna som nominerar, så det kom helt klart som en glad överraskning.

Och på tal om kunder, Peter Sahlin har knappast ont om jobb i sitt yrke som reparationsskomakare. Efter utbildning respektive praktik fick han så småningom ta över Östersunds skomakeri 2004 från dåvarande ägaren Benny Hällberg och många stamkunder från Jämtland Härjedalen har det blivit genom åren.

Ute i butiken och inne i syverkstaden finns flera hyllor fyllda med skor som är lagade och redo för avhämtning samt skor som inte lagats ännu. Nedanför står flera korgar, även de fyllda med skor. Jag frågar honom om han har något system för att hålla reda på allt.

– Mitt system är väl egentligen veckodagar, säger han och nickar mot de gula lappar som är fästa på samtliga skor.

– Som det ser ut nu bokar jag in jobb som kan vara klara tidigast 10 november.

Peter Sahlin berättar att det har sina för- och nackdelar att vara sin egen chef. Under de 12 år som han varit verksam har han aldrig haft mer än två veckors sammanhängande semester.

Peter berättar att han har lärt sig att inte ta på sig för mycket jobb, jämfört med de första fem, sex åren, vilket nästan höll på att ta knäcken på honom. Då ville han ställa upp och ge så bra service som möjligt. Det är först på senare år som han har märkt att det är ingen som kommer att tacka honom om han går in i väggen. Därför brukar han ibland hänvisa kunder vidare till de andra skomakeri butikerna i Östersund om han själv anser att han inte kommer hinna.

– Det finns de som säger "Jag måste ha skorna till då och då” och då svarar jag "Tyvärr, men jag har bara två händer och 24 timmar om dygnet jag också". Som sagt, man måste hinna med de man lovat.

Händer det att du brukar laga dina nära och käras skor?

– Jadå. Det händer. Det var så jag träffade min fru. Hon var en av mina stammisar.

Jaså? Så du träffade kärleken genom jobbet?

– Ja. Hon har och hade ett väldigt stort skointresse. Hon kom hit i tid och otid och skulle klacka om. Många stilettklackar som slets ut fort. Nu har vi varit gifta i drygt 4,5 år.

Slutligen, jag kan inte låta bli och ställa frågan om han lagar sina egna skor.

– Det finns ju det där talesättet som säger att barn har de sämsta skorna, men då jag inte har några egna barn så får jag mynta ett eget talesätt - skomakaren har de sämsta skorna, hahaha. Jag är sämst på att ta hand om mina egna.

Skomakarmaskinen som är förträfflig vid exempelvis byte av dragkedjor.

När lampan blinkar signalerar den att någon är på väg in i butiken. Något som den förra ägaren lämnade kvar.

Den färdiga skon och modellen som den modellerades utifrån.

Mer läsning

Annons