Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

40 år av lokalradio i demokratins tjänst

Att bryta storstadsdominansen och ta lyssnarna på allvar – det var ambitionen med lokalradion. I år är det 40 år sedan sändningarna började. Det är ett demokratiprojekt som firas hela året av Sveriges Radio.

Annons

Kommunerna skulle granskas och medierna komma närmare landets invånare. Stora bussar rullade ut och gjorde direktsändningar även i den minsta lilla by.

Den 14 februari 1977 drog de sju första lokalradiostationerna i gång sina sändningar. Och ambitionerna var stora, minns P4 Norrbottens Kerstin Wixe, som har jobbat på Sveriges Radio i 45 år och var med när lokalradion startade.

– Men den stora förändringen kom när man fick en egen kanal. Först sände vi bara i luckor i P3, säger hon.

Kerstin Wixe arbetar för P1 med placering i Luleå/P4 Norrbotten, och var med när lokalradiostationerna drog igång.

Inte förrän 1987 föddes P4. Innan dess var stationerna mer självständiga.

– Om man satte sig i en bil och körde uppifrån och söderut lät det annorlunda över hela landet. Men i dag är P4 hårt formaterad, på gott och ont.

Med start den 14 februari firar Sveriges Radio lokalradions jubileum hela året, med öppna hus, tillbakablickar och direktsändningar. Ett av initiativets mål var att få människor att våga prata framför en mikrofon. Man ville också ge utrymme till lokal musik och kultur. Och lokalradion har banat väg, ser Kerstin Wixe i dag. Numera finns till exempel kanalen Sisuradio med utökade sändningar på meänkieli samt den självständiga Sameradion.

Då som nu är nära journalistik en demokratifråga, tycker hon.

– Det är det riksmedier nu har upptäckt, via Donald Trump och SD. Vi har inte koll på vad folk tycker i landet. Den slutsatsen borde man ha dragit redan efter euroomröstningen. Jag som bor i Norrbotten var inte förvånad över att det blev ett nej men riksmedierna var det, minns hon.

När Kerstin Wixe var färsk journalist var alla stora medier närvarande i Norrland. I dag är de flesta borta, vilket hon tror är förödande. Projektet Blank Spot Project, som startades för att bevaka utrikesjournalistikens vita fläckar, sysslar därför numera också med inrikesjournalistik, påpekar hon.

– De upptäckte att det i många ställen av landet är helt blankt. Och det öppnar för sajter som Flashback och nyheter på Facebook där du kan lura i folk vad som helst. Föraktet för etablerade medier är livsfarligt och där är lokaljournalistiken jätteviktig för att vara en öppen kanal och motverka hat.

Mer läsning

Annons