Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kris, kamp och klimatångest i bokvåren

Terrordåd, flyktingkriser och klimatångest sätter tonen för bokvåren, där undergångsstämning varvas med kämpaglöd. Men det bjuds också på kvinnlig vänskap och nya böcker av feministförfattare.

Annons

En kvinna protesterar mot kriget i Syrien, i Tyskland. Flera av vårens böcker skildrar krig, flyktingar och den dystra samtiden. Arkivbild.

Turbulent världspolitik

Vårens litteratur både bearbetar och nyanserar det turbulenta världsläget. Johannes Anyuru tar sig till exempel an tre individer som svär trohet till terrorrörelsen IS, i romanen "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar". Åratal efter attacken på en känd konstnär berättar en av de inblandade, en kvinna, sin berättelse.

Poeten Marie Silkebergs diktsamling "Atlantis" utspelas också just bland terrordådens städer, i en värld av efterskalv, uppbrott och platser som töms när människor flyr. Jenny Erpenbeck vänder i stället en medmänsklig blick mot flyktingars möte med Europa. I romanen "Gå, gick, gått" tar en pensionerad historieprofessor kontakt med asylsökande som ockuperar ett torg i Berlin.

Även flera fackböcker tar upp flyktingars situation, asylrättsjuristen Viktor Banke synar Sveriges mottagande i fackboken "Andrum". "Båt 370. Döden på Medelhavet" skildrar också det politiska spelet kring flyktingpausen.

Men medan drömmen om Europa krackelerar skriver Per Wirtén dess försvarstal, i "Är vi framme snart?".

Aktivister protesterar mot klimathotet – ett hot som skildras också i skönlitteraturen denna bokvår. Arkivbild.

Klimatångest och köttvägran

Hur lever vi om vi vet att världen snart kommer att förstöras? Philip Teir ställer tillvaron på sin spets i "Så här upphör världen", där en miljögrupp som har gett upp hoppet om jorden övar sig i att leva primitivt.

Flera av vårens böcker kanaliserar ångesten över vår tärande livsstil. Serieromanen "Sopigt" av Derf Backderf följer en sopgubbe och är en faktaspäckad inblick i vårt slit och släng-samhälle. I "Omtänk" lyfter Naturskyddsföreningen i stället med kämpaglöd fram nio personer som omvandlar sin oro för miljöhoten till kreativt förändringsarbete.

Även bland kokböckerna är den gröna trenden tydlig, med bland andra "Gröna burgare" och "Gourmetvego" som ekovänliga alternativ. Hur det vegetariska valet utmanar normen är dessutom temat i den prisbelönta romanen "Vegetarianen" av Han Kang. Yeong-hye vill välja bort kött och drömmer om att lämna människornas tillvaro för att uppgå bland träden. Men hennes protest startar en spiral av våld och motstånd.

Författaren och journalisten Maria Sveland har skrivit

Kvinnlig vänskap

Elena Ferrante fick hela Sverige att engagera sig i italienska Elena och Linas vänskap. I år fortsätter den efterlängtade utgivningen av Neapelserien. Men fler hyllar kvinnlig vänskap. Maria Hambergs "Till min allra bästa vän" följer bondedottern Kristina som flyttar till London för att bli au pair. I mötet med en walesisk gruvarbetardotter upptäcker hon både vikten av vänskap och komplikationerna av att tillhöra den tjänande klassen.

Maria Sveland ger ut en uppföljare till sin feministklassiker "Bitterfittan", om en skilsmässas svåra efterspel. "Bitterfittan 2" är en kärleksförklaring till vänskapen.

Feministikonen bakom

Personliga återkomster

Efter år av tystnad ger flera författare ut högst personliga böcker. Sex år har gått sedan Per Hagmans senaste bok men i vår kommer ännu en roman där han öser ur sitt eget liv, "Allas älskare, ingens älskling".

De som har väntat på ny skönlitteratur av Jonathan Safran Foer har fått vänta elva år. "Här är jag" är hans mest självrannsakande bok hittills, där han med skärpa vänder och vrider på roller som "pappa", "jude" och "amerikan". Även den amerikanska författaren och feministikonen Susan Faludi skriver om identitet, i "Mörkrummet", ett personligt reportage om författarens 76-årige pappa som har genomgått en könskorrigering.

Claudia Rankine skriver om rasism i USA och medborgarskap. Arkivbild.

3 x rasism

Ernst Billgren funderar på vad rasism är i "Rasism för nybörjare". Claudia Rankine vittnar i omtalade "Medborgare" om hur rasismen genomsyrar livet i USA. Även iransk-turkisk-amerikanska Solmaz Sharif har skrivit om misstänksamheten hon ständigt möter i USA efter Irakkriget. Debutboken "Look" använder också arméns kontrollerade vokabulär för att skildra hur kriget äter sig in i språket.

FAKTA: FLER INTRESSANTA BÖCKER

► Flera böcker gavs ut om demens under 2016. I diktsamlingen "Rosor skador" undersöker Jenny Tunedal dementas utsatthet och de anhörigas desperation, i ett försök att låta de glömska tala sitt söndriga språk.

► Med debutromanen "Innan floden tar oss" gav Helena Thorfinn många svenska läsare inblick i en biståndschefs liv i Dhaka. Uppföljaren "Den som går på tigerstigar" återvänder till samma plats efter ett terrorattentat, som gör det än mer komplicerat att kombinera privatliv med ett åtagande om att göra gott för världen.

► Sara Stridsberg har tagit plats i Svenska Akademien. Tre av hennes pjäser, som har spelats på svenska scener, ges nu ut för den som vill närstudera hennes egensinniga persongalleri, i "Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet".

► Elise Karlsson som har skildrat prekariatets hårda villkor i "Linjen" berättar nu om miljonprogrammet Rinkeby, där Hélène lever. När Hélènes förra förälskelse Mona skriver en bok om sin tid som förortslärare startar det en kedjereaktion av protester och hämndtankar hos Hélène.

► Debuterande Yaa Gyasi, som är född i Ghana och uppvuxen i USA, spårar slavhandelns konsekvenser från 1700-talet fram till i dag i släktkrönikan "Vända hem".

► Med en berättelse om identitet, klass, ras och kön och den udda huvudpersonen Memory återvänder Petina Gappah med en efterlängtad roman. "Memorys bok" handlar om en dödsdömd albinokvinna i Harares kvinnofängelse.

► Parodi eller förtäckt hyllning? Jesper Svenbro har översatt Arthur Rimbauds klassiska långdikt "Vad poeten får höra när det blir tal om blommor", och denna tvåspråkiga utgåva belyser också Svenbros egna poetiska praktik.

► Agneta Pleijel är tillbaka med "Doften av en man", en fortsättning på den självbiografiska "Spådomen". Den bygger på minnen om ett utforskande av mannen och av det egna skrivandet.

Mer läsning

Annons