Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Ryktet om landsbygdens död är överdrivet

Annons

Håller den svenska landsbygden på att dö? Jag tror inte det. Varje rörelse rymmer nämligen en motrörelse. Urbaniseringen är ett faktum: en allt större del av jordens växande befolkning lever i städer. Inflyttningen till städerna är påtagligast i utvecklingsländerna som idag genomgår en strukturomvandling liknande den vår del av världen upplevde för ett och ett halvt sekel sedan. Det är bara det att nu sker motsvarande förändring på några decennier.

För några år sedan skrev jag en debattartikel för Sveriges Television om urbaniseringens positiva sidor, för att möta en del av de domedagsprofetior som var i omlopp vid tidpunkten (liksom vid de flesta tidpunkter).

En kreativ webbredaktör satte rubriken ”Landsbygdens avfolkning är någonting att glädjas åt”, vilket inte precis fångade kärnan i mitt budskap. Rubriken speglade dock en alltför vanlig tankefigur i samtiden: om någon vinner innebär det per automatik att någon annan håller på att förlora.

Städernas tillväxt är ett faktum också i Sverige. Det är de tre storstadsområdena som står för merparten av befolkningsökningen med Stockholm som demografisk och ekonomisk motor. Men betyder det att landsbygden håller på att dö? Är de ”oändliga fälten och skogarna” som Fredrik Reinfeldt kunde se från sitt flygplansfönster i själva verket bara ”skräpytor”, för att låna ett ord från en professor i företagsekonomi som nyligen dömde ut den svenska landsbygdens framtidsutsikter?

Naturligtvis inte. Visst finns det deprimerande exempel: avfolkningsbygder där industrierna har lagt ned och alla kvinnor flyttat till städerna. Men överlag står sig landsbygdens befolkning som den gjort i nästan ett halvsekel sedan den förra strukturomvandlingen. Att folkökningen sker i storstäderna betyder inte att landsbygden avfolkas. Tvärtom kan vi se en motrörelse, en längtan tillbaka till det friare livet på landet.

Att fler i storstäderna tar jägarexamen har tolkats av dysterkvistar som att de förbereder sig för apokalypsen. En muntrare tolkning är att intresset för djur och natur och livet på landet ökar som en reaktion på urbaniseringen. Städernas överhettade bostadsmarknad gör också att fler fått upp ögonen för landsbygdens spatiösare levnadsförhållanden.

Runt om i landet sjuder det av kreativitet när nya företag ser dagens ljus. Städerna behöver landet och landsbygden går en ljus framtid till mötes på sina egna meriter, om inte politiken bestämmer sig för att kväva den. Vi kan glädjas åt urbaniseringens fördelar utan att för den skull döma landsbygden till undergång.

Lars Anders Johansson är poet, musiker och journalist ansvarig för kulturfrågorvid tankesmedjan Timbro.

LÄS MER: "Frihet svaret på landsbygdens problem"

LÄS MER: Fler krönikor av Lars Anders Johansson

Mer läsning

Annons