Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skatteparadiset Sverige

BOK: Kristian Lundberg om jakten på de försvunna skattekronorna.

Annons

Det finns en mycket konkret ingång till Erik Sandbergs fascinerande och reportageliknande undersökning av det svenska skattesystemet. Fascinerande och skattesystem är sällan begrepp det går att använda i samma mening. Det är inte minst Sandbergs förmåga att på en och samma gång vara personlig och mer vetenskapligt objektiv i de undersökningar han genomför, och som för ”Jakten på den försvunna skatten” till en viktig bildningsresa i samtiden.

Det finns ett klart angivet startskott för hans analys. Och naturligtvis också konkreta fakta. Ett antal oväntade och spännande referenser löper genom textens resonemang och skapar en substantiell känsla av stor trovärdighet.

Det finns grundliga belägg för slutsatserna Sandberg kommer att dra. Det hela inleds med ”Ett samtal mellan två vänner”. Det äger rum efter en lyckad middag. Middagsvärden kommer med ett retoriskt påstående som nog de flesta uppfattar som mer eller mindre självklart. Han ställer den retoriska fråga om hur det kan komma sig att vi har vi ett högt skattetryck och samtidigt en sådan usel sjukvård?

Det är just den här typen av sanningar ingen ifrågasätter. Middagsvärden levererar sin utsaga på det där – rätt irriterande – självklara sättet. Det är en lysande ingång, inte minst för att det verkligen skapar en direkt och konkret spelplats. Sandberg är en skicklig stilist. Han låter resonemangen få ta sin tid, skapa sin givna plats.

Effekten blir i det närmaste thrillerartad. Faktiskt. Författaren bjuder oss på ett antal ögonblick där hans egna föreställningar rämnar, en efter en. Ett exempel är en debattartikel, publicerad i kapitalismens flaggskepp – nämligen tidskriften Forbes. Den får sedan bilda ingång till en av våra vanligaste myter om det svenska skattetrycket. Forbes är annars förmodligen mest känd för att vara tidskriften som varje år listar världens rikaste människor och storföretag. Och plötsligt anges Sverige som ett skatteparadis.

”Så kan det väl ändå inte vara?” är den fråga som genast drabbar.

Erik Sandberg har skrivit en bok som får vår kritikers puls att dunka.

Artikelförfattarna menar att det inte minst i relation till bolagsskatten som Sverige blir intressant. Sverige hamnar på plats fyra i debattartikelns lista över länder där skattepolitiken är som mest gynnsam för kapitaltillväxt. Det är två skribenter från tankesmedjan "Tax foundation" som står bakom texten.

Det är en tankesmedja med ett tydligt syfte. Och det är knappast att höja skatterna. Men är Sverige ett skatteparadis?

Steg för steg, fakta efter fakta, låter Sandberg oss få följa med i det ekonomiska och politiska skifte som har ägt rum under senare decennier. Det visar på ett fullkomligt annat Sverige än det vi tror oss leva i. Sandberg tydliggör hur vissa myter skapar skenbilder. De bärs fram med tydliga politiska dimensioner. Och ja, det är klart att "Jakten på den försvunna skatten" kan anklagas för exakt det som den också vill ifrågasätta?

Det finns ingen objektiv sanning. Skatter är naturligtvis ett politiskt styrmedel och våra åsikter om skattepolitik färgas av våra ideologiska beslut.

Men det var länge sedan en samhällsorienterande fackbok fick min puls att dunka på det här sättet.

LITTERATUR

Erik Sandberg

"Jakten på den försvunna skatten: så blev Sverige ett skatteparadis för de rika"

(Ordfront förlag)

Mer läsning

Annons