Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Susanne Holmlund: Läslov - ett strålande påhitt

Krönika

Annons

När sportlovet infördes i svenska skolor på 1940-talet var det krigstid.Bränsleransonering rådde, och att stänga skolorna en vecka i kallvintern sparade dyrbar koks. Senare, under 50-talet, ansågs det bra att hålla skolorna tomma ett tag för att motverka att infektioner spreds. Eftersom de lediga eleverna behövde något att göra ordnades en mängd aktiviteter utanför skolan, framför allt friluftsverksamhet.

I dag är uppvärmningen inget problem och infektionerna grasserar inte värre i februari-mars än vid andra tidpunkter. Men vårvinterlovet finns kvar. Det har förblivit ett tillfälle och en uppmaning att ägna dagarna åt sport och utevistelse. Familjer åker till fjällen, det ordnas extra sportaktiviteter inom- och utomhus i kommunerna och även de som jobbar får sig en extra skjuts ut i skidspår och backar.

Extra viktigt är sportlovet i en tid då stillasittandet blivit ett folkhälsoproblem. Men i samma tid finns ett annat växande problem, som kanske inte skadar den fysiska hälsan men som också hindrar oss från att ta del i samhället som aktiva medborgare: den sjunkande läsförmågan. För att hålla oss friska måste vi röra på oss, och när vi gör det får vi njutning och välbefinnande på kuppen. För att hålla oss upplysta och informerade måste vi vara duktiga läsare, och när vi läser får vi på köpet tillgång till miljoner nya världar som gör underverk med vår fantasi och glädje.

Det lär krävas 3000 lästimmar för att bli en hygglig läsare, 5000 för att bli en god. Det säger sig självt att skolan inte kan förse barnen med all den lästiden, liksom den inte kan tillgodose hela deras rörelsebehov. Det måste satsas fritid också. Därför är Läsrörelsens idé att göra höstlovet till ett läslov så rätt i tiden. Höstlovet har en vag bakgrund som potatisplockningslov i bondesamhället. Men som modern företeelse har det inget annat direkt syfte än att luckra upp en kompakt och jobbig arbetshöst, samt att ge lärarna tid för sammanhållen fortbildning.

Många har hängt på Läsrörelsens initiativ och ordnar nu bokbytardagar, skrivarverkstäder med mera ute i kommunerna, allt för att förankra höstlovet som Läslovet och fylla det med läsning. På hösten är utbudet av nya böcker störst. Och man behöver inte ha råd med fjällresor eller sportutrustning; biblioteken är gratis och öppna för alla.Lika självklart som det är att ta på skidor och skridskor och ge sig ut när vårvintern är som vackrast och ljusast, lika självklart borde det vara att tända ljus och kura ihop sig med en bra bok när hösten är som ruggigast och mörkast. Vårlovet åt kroppen och höstlovet åt knoppen - det är så bra att man undrar varför ingen har kommit på det tidigare.

Mer läsning

Annons