Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Sjukvården en ödesfråga när avstånden är långa

Annons

”Jag tänker på hur politiken kan drabba våra patienter”, sa läkaren Hans Boberg nyligen angående förslag om vinsttak för välfärdsföretag som skulle drabba hans verksamheter hårt.

Jag vill använda samma uttryck när det gäller den cyniska besparing som sker i sjukvården i glesbygden.

Vi har förvisso en mycket postiv utveckling när det gäller teknik och organisation. Att erbjuda patienter i Svegstrakten en lättakut där man oanmäld kan dyka upp med lättare åkommor har varit ett stort plus i den annars negativt omskrivna hälsocentralen.

Virtuella hälsorum, distansoberoende teknik och fler goda exempel finns på att vården kommit ett steg längre.

Det finns dock ett stort orosmoment i detta och det är läkarjourerna, där man ersätter människa med teknik; akuta behandlingar med ordinationer per telefon eller video.

En läkare ansvarar allt oftare för hela Härjedalen med avstånd som för de flesta innebär att det är mer tillgängligt och går snabbare att ta sig in till akutmottagningen i Östersund eller Mora.

Förhoppningsvis har man en åkomma som tillåter den tidsfördröjning som uppstår innan man får adekvat hjälp.

Ambulansen har en viktig roll men, vi vet ju alla att när den startat på väg till Östersund så dröjer det uppemot sex timmar innan den är tillbaka. Har vi dessutom dåligt väder har vi en ambulanshelikopter i Östersund som inte kan lyfta, och då känns det ju extra chansartat att bo långt borta från allt.

Anledningen till detta är ju som bekant inhyrda jourläkares fantasipriser för beredskapsarbete och telefonsamtal. Nu ska här sparas, regionen går ju med gigantiskt underskott, och då känns det ju som en förmån att få vara med och hjälpa till med detta eller hur?

Så har vi då ett antal sjuksköterskor som ska vara ett budgetalternativ. I stället för dyra läkare tar vi billiga sjuksköterskor som ena stunden upphöjs för sin enorma kompetens, och när det stora ansvaret förs på tal så kanske man inte är kapabel uppgiften?

Ursäkta, efter 30 års erfarenhet så är svaret att vi har olika utbildning, vi är inte läkare. När uppgifterna gränsar till eller är läkaransvar så riskerar vi både legitimation och anställning med bedömningar som vi inte har utbildning för.

Att vara naiv och tänka att det mesta är lättare jourfall som sjuksköterskan klarar av, hjälper inte när luftvägshinder, stora blödningar eller komplicerade olycksfall dyker upp. Då hjälper det inte att koppla upp skärmen för den tiden finns inte ens.

Borde det inte vara en utgångspunkt att de som har de längsta avstånden in till akutsjukvård och sjukhus borde prioriteras att ha en primärvård som fungerar dygnet runt med läkarkompetens inom räckhåll? Då menar jag inte via en skärm, för det är inte den läkarkontakt jag förväntar mig när jag har en akut åkomma.

Härjedalingar, ni får faktiskt vakna upp och börja protestera. Ska vi ha ett landskap som ska gå att bo och leva i så är sjukvården en ödesfråga.

Margareta Mahmoud Persson (KD)

sjuksköterska och ersättare i regionfullmäktige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons