Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Skogsägare drabbas ekonomiskt av Skogsstyrelsens arbetssätt

Annons

Den senaste tiden har vi som företrädare för skogsbranschen upplevt att Skogsstyrelsen förändrat sin tillämpning av nyckelbiotoper, framförallt i Västjämtland.

När det gäller hantering, bedömning och definition av nyckelbiotoper har myndigheten helt ändrat sitt arbetssätt och detta utan att föra en dialog med oss i branschen.

Vår upplevelse är att Skogsstyrelsen nu använder nyckelbiotopsbegreppet som ett verktyg för att stoppa avverkningar. Numera märks nyckelbiotoper ut efter avverkningsanmälan inkommit.

Så var det aldrig menat. Nyckelbiotoper ska vara små områden som i jämförelse med det omgivande landskapet har höga naturvärden. Det är utifrån den definitionen vi har tagit med nyckelbiotoperna i vår egna certifiering.

Skogsstyrelsens nya tillämpning av nyckelbiotoper verkar snarare vara ett sätt att stoppa avverkningar. Att avverkningsanmälningarna styr Skogsstyrelsens naturvårdsarbete blir tydligt när nyckelbiotoper ritas ut inom avverkningsanmälans gränser. Naturvärdena torde inte känna till kartgränser.

Naturvården förtjänar en långsiktighet och framförhållning, Skogsstyrelsens nya metoder gör att helhetsperspektivet förloras och naturvård prioriteras i områden där avverkningar är aktuella. Det finns också stora regionala skillnader inom och mellan län i nyckelbiotopsbedömningarna.

Det skapar osäkerhet för skogsägaren och branschen. Den enskilde skogsägaren drabbas ekonomiskt av Skogsstyrelsens arbetssätt.

Värdet på skogsfastigheter minskar, vilket påverkar både den lokala ekonomin och skogsägarens ekonomi, med konsekvenser som möjligheten att bedriva företag på landsbygden.

Den som köper en skogsfastighet kan inte förutse framtida avverkningsmöjligheter, vilket försvårar prissättning och lånemöjligheter.

De bedömningar som erfarna inköpare gör överensstämmer inte med Skogsstyrelsens bedömningar vilket påverkar trovärdigheten hos skogsnäringen, inte minst skogsägarens möjligheter till ekonomisk planering.

Inventeringsmetodiken tappar trovärdighet när man ritar in nyckelbiotoper inom avverkningsanmälans gränser. Det är orimligt att Skogsstyrelsen tillämpar en inventeringsmodell som kan ge helt olika resultat beroende på vem som tillämpar den.

Vi är stolta ägare, brukare och förädlare av skog och skogsråvara i Jämtlands län. De senaste 100 åren har vi frivilligt och i samförstånd med skogliga myndigheter aktivt och framgångsrikt drivit naturvård i skogen.

Det har också lett till en ökad tillväxt i skogsbruket, skapat arbetstillfällen och bidragit till länets, och landets, utveckling.

Frivillighet och sektorsansvar har varit ledord – låt oss fortsätta med det och låt oss skapa en samsyn så att vi kan fortsätta driva ett hållbart skogsbruk i Jämtland.

Jörgen Högman, marknadschef Rundvirke Skog, Anna Klockervold, virkesområdeschef Mellanskog, Henrik Mårtensson, skogschef Persson Invest Skog, Pelle Sallin, delägare och styrelseordförande Fria Skog, Rolf Edström, kommunikatör Norrskog, Lars Svensson, råvaruchef Rödins trä, Susanne Öberg, regionchef LRF

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons