Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Vi och dem"-tänkandet är skadligt

Annons

Vi har haft en ganska onyanserad debatt om integration där mycket har handlat om SD:s främlingsfientliga utspel.

En utredning från 2004, "Makt, integration och strukturell diskriminering”, lade fram förslag för bättre integration och social sammanhållning, men har hamnat i skymundan av debatten om "för eller emot" invandring.

Utredningen slog fast att begreppet integration och integrationspolitik bygger på ett missvisande särartstänkande där integrationen blir en politik för ”de andra”.

Utredningen ansåg att begreppet ”integration” ska ersättas med begreppet ”social sammanhållning”, eftersom integration har kommit att betyda ”vi integrerar dem” – en integrationspolitik baserad på "vi och dem"-tänkande som har skadat den sociala sammanhållningen i Sverige.

Utredningens förslag har dock nonchalerats av sittande regeringar och integrationspolitiken har fortsatt att vara en politik för "de andra".

Integrationspolitiken är en generell politik för produktion och omfördelning av samhällsresurser för att skapa ett sammanhållet samhälle.

Krig, konflikter och fattigdom leder till att människor lämnar sina hemländer och tar sin tillflykt till tryggare miljöer. Ökad migration har fått andra länder, bland annat europeiska, att förstärka sina gränser för att hindra flyktingar och migranter att söka sig till Europa.

Restriktivare flyktingpolitik i Europa gör att många människor anpassar sig till de nya kraven för att kunna få uppehållstillstånd. Det leder till ökad immigration av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt en del flyktingar som kan betala de kostsamma flyktvägarna och klarar av flyktens faror.

Sverige är bland de länder som har tagit emot flest flyktingar i allmänhet och ensamkommande flyktingbarn i synnerhet under senare år.

En grundläggande fråga är dock om mottagandet ska leda till flyktingarnas etablering i det nya samhället eller om det enbart handlar om ”förvaring”. Svaret kräver kunskap om invandringens globala orsaker.

Dessutom spelar bakgrund som klasstillhörighet, kön och etnicitet samt deras egna ambitioner för att leva i det nya landet en avgörande roll för deras möjlighet till etablering i Sverige. Inte sällan betraktas dessa barn och ungdomar som en homogen grupp där alla ska behandlas lika.

Tidigare nämnda utredning och en del andra forskare har länge kritiserat likabehandlingsprincipen i flyktingmottagandet och avsaknaden av klara regler kring de nyanländas eget ansvar för det nya landets sociala sammanhållning.

Att betrakta dessa barn och ungdomar som passiva individer som måste omhändertas som hjälplösa barn kommer inte att leda till en ansvarsfull etablering i Sverige.

Ett lyckat flyktingmottagande förutsätter kunskap om migrationens orsaker, mottagarlandets strukturella möjligheter och flyktingarnas egna ambitioner för att leva och verka i det nya landet.

Social sammanhållning förutsätter att alla samhällsmedlemmar, oavsett deras etniska tillhörighet, tar ansvar för allas välbefinnande, trygghet och välfärd. Det innebär att mottagandet måste individanpassas, och barn och ungdomar förberedas för ett liv med socialt ansvar i det nya landet.

Myndigheter och andra aktörer som jobbar med flyktingmottagande måste därför få adekvata vetenskapliga kunskaper baserade på etablerad nationell och internationell forskning om migrationens globala orsaker, migranters skillnader och ambitioner.

En sådan politik måste förstärka arbetet mot rasism och diskriminering för att förstärka den sociala sammanhållningen, samt ställa högre krav på migranternas individuella ansvar för etableringsprocessen i Sverige.

När vi har lämnat de begränsningar som integrationstänkandet har skapat i form av ett ”vi” som ska integrera ”dem”, kan debatten få en nyanserad prägel där alla inkluderas i arbetet för ett bättre samhälle för alla oavsett bakgrund.

Vi, som en del av vår oroliga och konfliktfyllda värld, kommer att leva med migration och snabba samhällsförändringar och måste hitta nya vägar för att förstärka ett solidariskt och jämlikare samhälle.

Jessica H. Jönsson

doktor i socialt arbete, Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons