Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnen ska fostras till entreprenörer och frälsare

Annons

I någon mening är entreprenören vår tids hjälte. Med uppfinningsrikedom och driv tänker entreprenören långt utanför boxen, samtidigt som hen förväntas lösa svåra samhällsproblem. Och det ska börjas redan i skolåldern.

Skolan ska fostra framtidens entreprenörer.

I en färsk avhandling i pedagogik från Mittuniversitetet, "Pedagogiska identiteter: fostran till entreprenörskap", undersöker Håkan Karlsson hur entreprenörsfrämjande ambitioner har kommit till konkret uttryck på regional nivå. De olika delstudierna avgränsas till ett anonymiserat län, som låter misstänkt likt ett Norrlandslän.

Avhandlingen, som ska försvaras 27 januari, ger en intressant inblick i några av de försök som sedan har gjorts under 2000-talet för att peppa och fostra skolbarnen. De utvecklingslinjer som ritas upp ger samtidigt nyttiga tankeställare om entreprenörsvurmens funktion och potentiella problem.

I och med 2011 års läroplaner sattes tydliga borgerliga avtryck i svensk skola. Entreprenörskapets betydelse uppvärderades och det blev en uppgift för skolan att skapa en positiv inställning till entreprenörskap och företagande.

Denna förändring beskrivs emellertid som ett fullföljande av ett redan tidigare påbörjat perspektivskifte, som inte kan isoleras från det större europeiska sammanhanget som Sverige ingår i. Kanske kan man tala om en nedsippringseffekt som till sist impregnerade skolvärlden och medförde bland annat en förändrad terminologi.

Entreprenörskap har blivit ett utbildningsideal för en skola som inte bara ska fostra framtida arbetstagare utan även företagare. Entreprenörskap har blivit en faktor med potential att påverka hela skolan på samma sätt som kristendomen och senare demokratibegreppet tidigare har haft samma ställning, menar forskaren.

Samtidigt konstaterar Karlsson att satsningar på entreprenörskap inte tycks ha påverkat ungdomarnas benägenhet att föredra en framtid som företagare. Någon "lokal pedagogisk identitet" har entreprenörskap inte blivit, konstaterar avhandlingsförfattaren.

Kanske borde denna iakttagelse stämma till viss eftertanke. Skolans attityder till företagande är när allt kommer omkring bara en av många komponenter som inverkar på företagsklimatet, och nog är huvudsaken att skolan ger tillräckliga ämneskunskaper och en stabil grund för eleverna att bygga vidare från.

Att alla inte kan vara arbetstagare kommer de förhoppningsvis underfund med själva även utan entreprenörsvurm under lektionstid. Om det handlar om att stärka entreprenörskapet i samhället finns det många andra åtgärder som borde vara mer prioriterade.

Ett uppväxande släkte som ser att samhället vill göra det attraktivt och mer lönsamt att förverkliga kreativa idéer kommer att uppfatta signalen.

Mer läsning

Annons