Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Blytungt domstolsbeslut: Vargjakt fram till 15 februari

Efter beslut i Högsta förvaltningsdomstolen inleds licensjakt på 24 vargar i Mellansverige.

Annons

Vargar upplevs bäst på Järvzoo i Järvsö.

Det nya året fick en glädjande tjuvstart 30 december då Högsta förvaltningsdomstolen meddelade beslut om att det saknas grund för att licensjakt på varg ska stoppas. Beslutet innebär en jakt på 24 vargar i Värmland, Dalarna, Gävleborg och Örebro län. Högsta förvaltningsdomstolen har också avslagit ett yrkande om att stoppa licensjakt på varg 2017. Licensjakt på varg påbörjades 2 januari och kommer pågå fram tills dess att kvoten är uppfylld, senast 15 februari. De berörda områdena i Mellansverige har gemensamt att det där finns en hög koncentration av varg på en liten yta. Konsekvenserna av detta är väl dokumenterat; attacker mot tamdjur, husdjur och en mindre skygg varg vilket gör att människor känner en stor otrygghet.

Det är första gången som Högsta förvaltningsdomstolen tar upp licensjakt på varg och deras dom förväntas bli prejudicerande

I Jämtland har man också haft svårt att bedriva vargjakt, men inte på grund av miljörörelsen som i Mellansverige, utan på grund av vädret. Att det inte ska få finnas varg i renbetesland är obestridligt, men skyddsjakt har försvårats av varmare (isigare) vintrar. Vargen har haft stora konsekvenser bland annat för Tåssåsens sameby som haft stora förluster av renkalvar som en följd av rovdjursattacker. Det är första gången som Högsta förvaltningsdomstolen tar upp licensjakt på varg och deras dom förväntas bli prejudicerande. Det innebär knappast lugn och ro för alla de som har problem med vargen i dag, renägare, bönder och hundägare för att nämna några. Men det kommer vara mycket svårare för miljörörelsen att kidnappa frågan i domstolsprocesser, vilket har skett i Mellansverige.

Licensjakt och skyddsjakt har tidigare överklagats av allt från fågelskådarföreningar till mer radikala vargkramarklubbar som Wolf Association Sweden och Nordulv. 19 december beslutade dock Kammarrätten i Sundsvall att de två namngivna föreningarna saknar talerätt i fråga om skyddsjakt på varg då föreningarna hade felaktiga eller ofullständiga medlemslistor.

Förhoppningen är att ställningstagandena i Högsta förvaltningsdomstolen och Kammarrätten gör det svårare för en liten grupp miljöradikaler att kidnappa frågan om hur vi uppnår en balans i vargpopulationen.

För det krävs en population på 300 individer och att en finsk eller rysk casa nova dyker upp vart femte år och charmar de svenska vargarna

Den svenska vargpopulationen har växt med 14 procent årligen sen 90-talets början enligt officiella uppgifter. Att vargen ska få finnas kvar men i begränsat antal och regleras genom jakt är de flesta överens om. För det krävs en population på 300 individer och att en finsk eller rysk casa nova dyker upp vart femte år och charmar de svenska vargarna – detta för att undvika inavel. Det är betydligt färre än det 1000-tal som radikaler önskar. Oavsett antalet vargar som vandrar i Sverige kommer licens- och skyddsjakt behöva vara ett permanent verktyg, dels för att minimera vargens skadeverkan och dels för att upprätthålla en frisk vargstam på samma sätt som jakten i dag är viktigt för viltvården av till exempel björn och älg.

Sammanfattningsvis: 2016 har av de flesta beskrivits som ett så kallat skitår. 2017 ser däremot ut att börja mycket bättre, i vart fall för de som är drabbade av vargens koncentration.

Mer läsning

Annons