Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Niinistö och de sju små dvärgarna i presidentvalet

Det är inte frågan om Sauli Niinistö får fortsätta som finländsk president, utan om det kan bli en skräll som gör att valet inte avgörs redan i första omgången.

Annons
Presidentparet Sauli Niinistö och Jenni Haukio kan räkna med sex år till. Valet avgörs på söndag. I Sverige röstade 11,5 procent av de röstberättigade sverigefinländarna. Totalt har 12 609 personer förhandsröstat i Sverige vilket är fler än för sex år sedan.Foto: Henrik Montgomery / TT

Sedan direktvalet i Finland genomfördes första gången 1994 har aldrig en president valts redan i första omgången. Opinionssiffrorna för Niinistö pekar på mellan 58-68 procent, och det får motkandidaterna att se ut som sju små dvärgar.

Den sittande presidenten Sauli Niinistö är från början samlingspartist, men kandiderar som oberoende med ett eget valmansförbund. Niinistö har stöd från Samlingspartiet, men samlar också ett så brett stöd att valet riskerar att bli ganska förnedrande för andra stora partiers kandidater som Centerpartiets Matti Vanhanen och socialdemokraternas Tuula Haatainen.

Dessa låg på tre respektive två procent i Helsingin Sanomats senaste mätning. Knappt mätbara alltså. Störst av dvärgarna är de Grönas Pekka Haavisto som följs den förre centerpartisten Paavo Väyrynen och därefter Sannfinländarnas Laura Huhtasaari.

Läs mer: Kiitos Koivisto för att Finland tillhör väst

En anledning till Sauli Niinistös överlägsenhet är att många har uppfattningen att det är bara han som kan hantera östpolitiken, läs i klartext Ryssland.

Finlands president Niinistö och Rysslands president Putin under ett besök på presidentens sommarbostad Gullranda, utanför Nådendal,  2016.Foto via AP.

En finländsk president har framför allt sin makt i utrikes- och säkerhetspolitiken, även om regering och riksdagens makt ökade på presidentens bekostnad i grundlagsreformen år 2000.

Under Finlandiseringens tidevarv ansåg både många finländare och Kreml att Kekkonen var bäst skickad att ha en fungerande relation med Sovjetunionen.

Just uppfattningen om Niinistö som den som kan upprätthålla relationen österut påminner om åren under president Kekkonen. Under Finlandiseringens tidevarv ansåg både många finländare och Kreml att Kekkonen var bäst skickad att ha en fungerande relation med Sovjetunionen.

Läs mer: Finlandiseringens kalla vind är tillbaka

Och bland dvärgkandidaterna är sex av sju sådana som skulle kunna vara ekon från forna tider.

Förre centerledaren Paavo Väyränen, som varit en del av den finländska politiska eliten i 48 år, bedriver en trumpsk populistkampanj kombinerat med neutralitetsretorik som är honung i Rysslands öron. Väyränen själv är ökänd för att som utrikesminister 1981 ha konspirerat med KGB-generalen Vladimirov om att manipulera Finlands östhandel för att stärka Ahti Karjalainens positioner i presidentvalet som senare vanns av Mauno Koivisto.

Dock överlevde Väyrynen skandalen och har med åren blivit allt mer dissident i Centerpartiet tills han startade eget. Men Centerpartiets presidentkandidat Matti Vanhanen har också skämt ut sig.

Ett förvirrat uttalande i Helsingin Sanomat där Vanhanen jämförde finländskt Nato-medlemskap med Rysslands krig i Ukraina fick professor Kimmo Grönlund vid Åbo Akademi att utbrista på twitter på att Finlandiseringen lever och mår bra.

Det är som om man har blivit mera rädd för ryssen. Att låta bli att debattera något av rädsla hör inte till en västerländsk demokrati.

I en intervju i Vasabladet & Hufvudstadsbladet utvecklade Grönlund kritiken om att FInland inte är en "rysk bananrepublik" utan ett EU-land, men att skillnaden jämfört med valet för sex år sedan är slående: "Det är som om man har blivit mera rädd för ryssen. Att låta bli att debattera något av rädsla hör inte till en västerländsk demokrati."

Och det är den uteblivna diskussionen om säkerhetspolitiken och Nato som Grönlund pekar på. President Niinistö har undvikit frågan om ett medlemskap. Sex av sju dvärgar säger nej i varierande gällhetston. Bara Svenska Folkpartiets kandidat Nils Torvalds vill se ett medlemskap.

Läs mer: Finlands Nato-utredning, säkrare med medlemskap

Tyvärr är Nils Torvalds, 72 år, chanslös att nå en andra omgång. Och frågan på söndag handlar mest om vilken segermarginal 69-årige Sauli Niinistö får. För demokratins skull hade det varit bättre med en andra omgång och en rejäl presidentvalsdebatt.

Patrik Oksanen

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).

Mer läsning

Annons