Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Sverige behöver en ny vattenpolitik

Nio svenska myndigheter har gått ut och uppmanat att spara så mycket vatten det bara går.

Efter att fjolårets vattenbrist slog till mot Öland och Gotland blir det nu en ännu allvarligare repris, den här gången över betydligt större områden.

Annons

Och bristen beskrivs som att det kan bli den värsta på hundra år. Låga grundvattennivåer gör att dricksvattenförsörjningen påverkas. Det i sin tur påverkar förutsättningarna för jord- och skogsbruk, industri och turism.

Bakom vattenbristen ligger snöfattiga vintrar som gjort att depåerna inte fyllts på. När det regnar på sommaren tar växterna sitt och avdunstningen resten. Med ett fjolår som var det torraste i Sverige på 40 år så har vattenbristen inneburit redan konsekvenser på olika håll.

På Gotland är det nu stopp att fylla på poolen med dricksvatten. Trycket i kranarna har också sänkts. Fler kommuner riskerar att behöva införa åtgärder för att minska vattenförbrukningen om inte vädjandena räcker.

Vattenbristen drabbar så långt norrut som längs Hälsingekusten ända upp till Västernorrland, även om inlandet har det än så länge betydligt bättre ställt.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och i Sverige har vi blivit bortskämda med att ha tillgång till mycket hög kvalitet i vad vi trott i aldrig sinande mängder. Det präglar vårt förhållningssätt till vatten och vår prissättning. Med en tillgång som vida överstigit efterfrågan har vi värderat vatten därefter.

Det är lite grann som det där äktenskapet där partnern tagits för given. Nu håller bilden på att förändras, efterfrågan riskerar att bli större än tillgången.

Det är lite grann som det där äktenskapet där partnern tagits för given. Nu håller bilden på att förändras, efterfrågan riskerar att bli större än tillgången.

När vi nu står inför klimatförändringar som gör återkommande vattenbrist vanligare behöver Sverige skaffa sig en vattenpolitik. Det behövs alltså en helhetssyn för vattnet, där en del är prissättningen.

Vi förbrukar i snitt 140 liter vatten per person och dygn enligt Svenskt Vatten, och då är inte mängden som används till jordbruk, energi och tillverkning inräknat. Av den globala vattenkonsumtionen står hushållen bara för 10 procent, mot industrins 20 procent och jordbruket 70 procent.

Råd och Rön uttrycker förhållandet så här; att få i sig den mängd kalorier som man behöver per dag så behövs 3500 liter vatten för att producera och transportera dessa livsmedel.

Med ett högre pris kommer besparande åtgärder hos konsumenter så väl som industri att stimuleras fram. Det gäller både förbrukning och innovationskraften att hitta smartare lösningar.

Dessutom kan prishöjningen finansiera de enorma behov som finns i underhållet av vattenledningarna. En betydande del försvinner längs vägen i vattenavbrott när gamla ledningar springer läck.

Därtill behöver vattentäkter prioriteras högre i konflikt mot exploatering som byggen av tätorter, vägar och järnvägar. Att förstöra tillgången genom en olycka, eller mer långvariga utsläpp, är huvudlöst när det gäller en så grundläggande sak för mänsklig överlevnad.

Längs kusterna behöver fler havsvattenverk byggas, trycket i ledningarna behöver ses över. Så den som vill ha bättre sprutt i duschen får lösa det med egen installation.

För det är när vi står utan vatten som insikten verkligen kommer hur beroende vi är för vår vardagliga vällevnad.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c) samt för närvarande tf politisk redaktör på ÖP.

Mer läsning

Annons