Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ygeman kom bara halvvägs med polispengar i en tid när politiken behöver överleverera

Artikel 4 av 4
Polisens omorganisation
Visa alla artiklar

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Räcker det för att släcka törsten hos en poliskår som går på knäna? Svaret blir halvtomt och nej.

Annons

Läs mer: Polisen en månad från total utbrändhet - Ygeman måste sparka rikspolischefen

Inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson presenterar en budgetnyheten om polisen under en pressträff i Rosebad i Stockholm.

När inrikesminister Anders Ygeman (S) tillsammans med finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade nyheter ur höstbudgeten för statens hårda kärna så var det bara lite mer än hälften än vad den hårt kritiserade rikspolischefen Dan Eliasson begärt för att får ordning på polisskutan.

Regeringen anslår 2,08 miljarder kronor de kommande fyra åren. Målet är att få ut fler poliser på fältet; i ingripandeverksamheten, som brottsförebyggare, som gränspoliser samt i utredning och underrättelseverksamhet. Fler civilanställda ska anställas för att frigöra poliser, och närvaron ska stärkas i utanförskapsområden som Biskopsgården, Södertälje och Rinkeby.

Fler utbildningsplatser ska till, bland annat återupptas distansutbildningen i Söderhamn som lades ned 2011. Fler utbildningsställen och fler utbildningsformer är viktigt för att få fler poliser särskilt till landsbygden.

Läs mer: Polisutbildning börjar i Söderhamn

Dessutom får andra myndigheter bära en del av polisens ryggsäck. Kriminalvården tar viss handräckning medan Kustbevakningen får utökade befogenheter.

Men pengarna kommer sent i perioden, och även om Magdalena Andersson motvilligt medgav att polisens möjlighet att gå över budget kommande år är bättre än för andra myndigheter så är trappan på pengarna inte här och nu utan mer av sedan och sen. Ygeman konstaterade att sjunkande uppklarningsprocent av de 1,5 miljoner anmälda brotten är ett problem. Däremot saknas ännu åtgärderna för att få polisen på banan.

Omorganisationen som skulle få fler poliser närmare medborgarna har hittills misslyckats. En enkät DN har gjort visar att bara 2 av 10 kommunalråd tycker att polisnärvaron har blivit bättre.

Aftonbladet har tagit del av uppgifter ur Statskontorets pågående utredning om polisomorganisationen, där riktas det enligt tidningen skarp kritik mot chefsrekryteringar och att det saknats riskanalyser. Varningssignalerna är många, tillsammans med att allt fler poliser slutar i förtid.

En polisbil bärgas.

Nej, Ygeman gjorde nog inte så många av dagens poliser glada. Så länge polisen undervärderas avtalsmässigt (i form av löner, arbetsvillkor och ob-ersättningar) jämfört med andra statliga myndigheter kommer antalet som säger upp sig inte att minska. Inte heller gav Ygeman något hopp i frågan att gjuta nytt mod i poliskåren genom att sparka rikspolischefen Dan Eliasson eller att stoppa den misslyckade nedläggningen av länskommunikationscentraler och omgörning till regioncentraler.

Även om Ygeman lyckats få fram en del pengar ur den beryktade finansens hårda grepp räcker det inte för att ge arbetsro i statens hårda kärna. Eller som finansminister Magdalena Andersson (S) konstaterade: "Det är väldigt sällan myndigheter får allt de begär."

Politiken skulle behöva överleverera för att reparera gamla försyndelser, både för verksamheten och för förtroendet.

Men just här, i vår tid, med oro och krissignaler så är polisen (tillsammans med försvaret) där politiken skulle behöva överleverera för att reparera gamla försyndelser, både för verksamheten och för förtroendet.

L äs mer: (S)tatens hårda pensionsbesked till poliser och officerare

På pressträffen presenterades mer pengar till Säkerhetspolisen, 650 miljoner kronor fram till 2020. Pengar som ska gå till att motverka främmande makts underrättelseverksamhet samt intensifiera arbetet mot terrorism.

En stor del av dagens budget för Säkerhetspolisen går till personskyddet, medan behoven varit växande inom andra områden i flera år. Arbetet med att hålla koll på extremister som jihadistresenärer är resursslukande. Därtill har SÄPO:s årsrapport tre år i rad talat om att Ryssland gör krigsföreberedelser på svensk mark.

Det svenska kontraspionaget har liksom försvaret varit en bortprioriterad verksamhet. Bidraget till SÄPO är välkommet, men eftersom det tar tid att rekrytera och utbilda rätt kompetens lär det ta tid att nå effekt.

Vägen är lång för Ygeman innan poliskrisen är löst.

Andra reaktioner på regeringens besked

Lena Nitz, polisförbundets ordförande: Regeringen har inte insett vidden av poliskrisen. Närmare tre poliser om dagen har slutat bara i år. Nu behöver vi se ett krispaket för svensk polis. Vi har inte råd att låta erfarna poliser sluta. För att vända polisbristen behövs förutom renodlingen och fler poliser ett polislönelyft.

Johan Hedin (C), rättspolitisk talesperson: Bra att regeringen äntligen lyssnar, men synd att man bara gör en halvhjärtad satsning och att de stora tillskotten ligger långt fram i tiden, medan det finns stora behov redan nu och att vi i C ser dem och vill lägga 520 miljoner kronor redan nästa år mot regeringens 100.

Roger Haddad (L), rättspolitisk talesperson: Stor besvikelse att Ygeman som ytterst ansvarig för svensk polis idag inte tog chansen att agera ordentligt för att vända utvecklingen

Alla artiklar i
Polisens omorganisation
Annons