Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Inga Thomasson, Östersund

Vår mamma, Inga Thomasson, född Winblad, lämnade oss fredagen den 20 januari, 81 år gammal.

Annons

Inga föddes och växte upp i Fräntorp, Göteborg med sina föräldrar och tre syskon. Fastän hon som nyutexaminerad folkskollärare slog sig ner i Östersund och stannade där under resten av sitt liv, kände hon en stark samhörighet med sin födelsestad och betraktade sig som en göteborgare in i det sista.

I Östersund träffade hon läroverksadjunkten Nils Anton Thomasson, bördig från Åre, och med honom gifte hon sig och fick tre barn. Nils Anton gick hastigt och oväntat bort i september 1977 och mamma blev lämnad ensam med tre minderåriga barn. Trots denna svåra situation sviktade hon aldrig i sitt föräldraskap och för oss fortsatte hon att vara en klippa genom hela vår barndom.

När Nils Anton gått bort var det mamma som såg till att vi åter fick knyta kontakt med den renskötande delen av släkten genom resor till Mittådalen och Mittåhamrarna. Intresset för det samiska var något som mamma behöll genom hela sitt liv.

Annars var det Svedje, Kövra som blev mammas favoritplats. Genom släktens torp lärde mamma känna bygden och människorna. Där tillbringade vi en stor del av somrarna som barn. Mamma förvärvade ett litet hus, och detta hus blev hennes smultronställe dit hon reste nästan varje helg och semester tillsammans med familjen eller ensam. Det var också där hon utvecklade sitt stora intresse för ekologisk odling och hade både grönsaker och bär i sin trädgård.

Genom alla år i Jämtland hyste mamma en stark kärlek till Göteborg och västkusten och det var mycket viktigt för henne att få komma dit åtminstone en gång om året. Varje sommar tillbringade vi några veckor i Bohusläns skärgård och i Göteborg med mormor och morfar i mammas barndomshem i Fräntorp. Det var för oss barn alltid en riktig höjdpunkt med den varma och vänliga stämning som rådde där.

Mamma var genom hela sitt liv intresserad av friluftsliv och samhällsfrågor, liksom kultur. Hon tog ofta med oss barn ut i naturen för att åka skidor eller plocka bär, eller på konserter och andra kulturevenemang. Hon hade också ett andligt intresse och blev med tiden allt mer engagerad i den antroposofiska rörelsen.

Hon var med och startade Östersunds första waldorfskola, liksom Jämtlandsgruppen av antroposofiska sällskapet, för vilken hon även var ledare i många år.

Sin nyfikenhet på sin omvärld behöll hon hela livet och hon hade ett stort intresse av människor i andra delar av världen och stödde aktivt flera organisationer som arbetar med miljöfrågor, humanitär hjälp och mänskliga rättigheter. Hon tyckte också mycket om att resa och hann besöka ett flertal länder i Europa, samt Liberia, Sydafrika, och Indien två gånger.

Mot slutet av sitt liv drabbades mamma av Alzheimers sjukdom. Men den tiden motsvarar endast en kort del av ett rikt liv som var fyllt av glädje såväl som sorg, engagemang för samhället och kulturen och kärlek till vänner och familj.

Hon lämnar efter sig ett tomrum och en stor saknad.

Karin, Nils Erik, Ristin

Mer läsning

Annons