Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Jan Olof Normalm, Östersund

Jan Olof Normalm, Östersund, har avlidit, 76 år. Hans närmaste är makan Margareta, barnen Marie och Lars med familjer i Stockholm samt systern Lena med familj i Gällö.

Annons

Jan Olof Normalm blev första barnet till Marta och Ture Normalm i Gällö när han föddes i juni 1940. Lillasystern Lena kom fyra år senare och äger idag barndomshemmet.

Sång och musik var ett viktigt inslag i familjeidyllen där mamma Marta sjöng och pappa Ture, den blivande riksspelmannen, spelade fiol. Janne lärde sig själv att spela piano, annars var det klarinett som gällde. Jannes särdrag av gemenskap, harmoni, musik och sång kan spåras till hemmet och uppväxttiden.

Efter skolgång i Gällö väntade gymnasiet i Östersund där Jannes personlighet kom att bli en tongivande krydda i vår kamratkrets, med hans historier om märkliga människor i Gällö med omnejd, som gav intryck av att det handlade om upplevelser från Pampas eller Provence.

I anrika gymnasieföreningen Lyran, 1958 -61, där Janne var kapellmästare, kompade han bland annat Lars Håkansson, violin och Christer Persson, tenorsax. När han berättade om sin och Gällös legendomsusade dixielandorkester, The Original Creole Cats, drömde många av oss om att också få uppleva samma hämningslösa beundran från groupies och fanklubbar. Orkestern bildades 1957 och hade tre framgångsrika år framför sig, bland annat i nyårsrevyn.

Men den största succén gjorde Janne när han ensam improviserade på aulans stora flygel. Vi tyckte att han lät bättre än Bach, Beethoven och Mozart, dock ej samtidigt förstås. Men vi åhörare fylldes av musikens hänryckning som lyckliga, små våryra, spelorrar. 

Även för den sanne livsnjutaren, som Janne var, väntade tröskeln in i arbetsliv och försörjning och Janne tog sin pol.mag. 1966 vid universitetet i Uppsala med inriktning på ekonomi.

De nog så tyngande studierna hindrade honom inte från ett generöst och uppskattat engagemang i kårlivet på Norrlands nation, samtidigt som han ändå hann med att hitta sin Margareta i vimlet och bilda familj. De ingick sitt livslånga äktenskap på självaste Röda Fjädern-dagen den 3 april 1965 och barnen Marie och Lars kom att fullborda kvartetten.

Jannes första jobb började på Riksrevisionsverket i Stockholm 1966 med flyttning tillbaka till Östersund året därpå och arbete på länsstyrelsen. I början av 70-talet hade landstinget fördelen av att få rå om Janne som personalchef fram till 1982, då han startade eget med inriktning på redovisning och ekonomikonsulting. Tyvärr slog ohälsan till och Janne blev halvtidpensionerad när han var 60 år.

Familjelivet blev Jannes främsta intresse, senare tryfferat med barnbarnen Simon, Jakob, Thea och Signe. Janne var den sanne humanisten i sin relation till människor och samtidens utmaningar, arbetets innebörd och glädje och själva livets mening. Filosofi och vishetslära lockade och tillsammans med Margareta blev det flera resor till Himalaya där de fann ro och styrka.

För oss i den närmsta kamratkretsen bär vi med oss minnet av Janne som en ovärderlig tillgång. Den lyckan och tacksamheten delar vi med många.

Ulf Eklund,

Lennart Espmark,

Hans Fladvad,

Helge Jonsson,

Rolf Karlsson,

Tage Levin,

Lars-Erik Sylvin

Mer läsning

Annons